Alltid sett mig som annorlunda

Är en 17-årig tjej. Har alltid känt att det är något fel på mig. Alltid sett mig som annorlunda. Var alltid väldigt tystlåten och tillbakadragen som liten och det blir bara värre med åren. Mina föräldrar har alltid sagt att jag har varit svår att komma nära inpå, vilket är sant. Har extremt svårt att visa känslor och varje gång jag sätts i en situation när jag ska prata ”seriöst” men någon så får jag panik och vill hellre sjunka genom marken. 
är en väldigt känslig person, men klarar inte av att visa det, vilket gör att de flesta tror jag är känslokall. Min mormor trodde under mina första levnadsår att jag inte ens gillade henne, så har aldrig varit en sån som visar sina känslor. 

detta gör att jag har svårt att skaffa vänner och klarar inte att ha ett förhållande. Mitt förhållande tog slut för att jag aldrig klarade av att släppa in honom emotionellt. Har även extrema svårigheter med fysisk närhet. 

har extrema humörsvängningar också. Kan vara glad men på några sekunder kan jag bli rasande och eftersom jag inte visar mina känslor, så brukar jag istället bara vara helt tyst samtidigt som jag kokar på insidan. Känner heller att jag inte kan förklara att jag är arg, eftersom det inte är rättfärdigat och vet inte ens själv varför jag blev arg. 

har alltid intalat mig själv att dessa beteenden och känslor kommer försvinna med åldern, men de gör inte det. Ju äldre jag blir, desto mer oroad blir jag. Hur ska jag kunna ha ett hälsosamt och lyckligt vuxenliv när jag går runt och känner såhär. Känns som att jag inte ens vet vem jag är, för jag förstår verkligen inte mig själv. Börjar tappa hoppet om en framtid. Har tidigare vart på umo och pratat med en kurator, men det hjälpte inte. Skulle verkligen vilja veta vad det är för fel på mig, för något är det. Extremt tacksam för svar!

Vad är det för fel på mig?

BUP svarar:

Hej!

En av dem vanligaste frågorna vi får på denna sidan är "vad är det för fel på mig?". Och vårt vanligaste svar är: det kan jag inte svara på men du skulle behöva ta reda på mer … gör si eller så".

Jag kommer att säga något liknande också till dig. Du ger en mycket fint skriven och tydlig bild av dina svårigheter. Svårigheter som har funnits med från din tidiga barndom och som du inte vuxit ifrån fast du är i övre tonåren. Jag tycker också att det är viktigt att du tar reda på vad det är som kan förklara dina problem du har kämpar med i ditt liv och som gör dig bekymrad över ditt framtida liv.

Någon diagnos kan vi självklart aldig komma fram till här. För att kunna göra det måste man gå genom din uppväxt, hur problemen har varit och vad det är som är svårt nu. Hur har det varit i ditt hem, i skolan, faktorer, omständigheter som kan vara av betydelse. Denna nogranna process är viktig för att en hel del symtom ingår i många olika tillstånd och diagnos, symtomen kan överlappa varandra, och inte minst kan det ligga helt olika orsaker till det som utgör hela problembilden.

Jag tycker att du ska börja hos skolkurator eller skolsköterskan. Beskiv dina problem precis så som du har beskrivit i ditt mejl. Jag är ganska säker på att du får en närmare vägledning till nästa steg du ska ta.

Men jag vill också vara tydlig med att mitt intryck av vad du säger är att du måste få en professionell bedömning på en barn- eller vuxenpsykiatrisk mottagning. Och dina föräldrar kommer att vara en del av en sådan utredning eftersom det är de (eller någon av dem ) som kan beskriva dig som det barn du har varit. Jag tycker du ska tala med dem om mitt ställningstagande.

Nu är det en fråga förstås om du kommer in på en BUP-mottagning. Jag vet inte när du fyller 18 år för då har man passerat BUP:s åldersgräns. Vissa mottagningar tar emot patienter för en bredare utredning/bedömning även då man närmar sig till åldersgränsen, medan andra hänvisar direkt till vuxenpsykiarin som brukar ha en speciell mottagning eller team för unga vuxna. Jag föreslår att efter du har talat med dina föräldrar och rådgjort på elevhälsan ringer till den BUP-mottagning du geogafistk tillhör. Var beredd på att kunna sammanfatta dina problem och hör med dem om de tar emot dig eller hävisar till ugna vuxna på vuxenpsykiatrin.

Jag vill upprepa att den problembild du beskriver gör enligt mig absolut nödvändigt att reda ut källan till dina svårigheter i kontakten och kommunikationen med andra. När man har tagit reda på förklaringarna kan man få rätt hjälp i skolan, i samhället och inte minst kan man utforma sitt liv utifrån sina förutsättningar i sin personlighet. Ingen väg är stängd men att se vägarna är avgörande. Därför rekommenderar jag det jag gör här.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta