Är det ADD?

Hejhej!

Är en 16-årig tjej som har läst på mycket om add och känner igen mig lite för mycket. Min pappa tror också att jag förmodligen har add, men jag vet liksom inte vad jag ska göra. Sen kan man ju inte bedöma något från olika artiklar online liksom, men det känns som att något inte är som det borde.

Jag kan inte starta saker, eller göra klart. Jag måste typ ha någon som säger åt mig exakt vad jag ska göra, när och hur, och sedan ser till att jag gör det. Men samtidigt som jag behöver att någon ser till att jag gör saker, så hatar jag när folk tjatar. Det tar mig lång tid att komma till sak, och när jag väl kommit till saken så tar det lång tid för mig att göra klart saken. Det känns som att jag kör i trettio på en femtio-väg och alla andra bilister säger åt mig att köra fortare, fast jag inte kan.

Min mamma satte mig under list-skrivnings-förbud, eftersom att jag skrev (läs skriver) så mycket listor på allt jag måste göra, men fick (får) sjukt mycket stress av det eftersom att även fast jag vet exakt vad som måste göras, och konsekvenserna av att inte göra det, så KAN jag inte. Det GÅR verkligen inte att göra dem. Jag vet inte varför, men det är sjukt jobbigt. 

Det gäller främst för saker som jag -måste- göra, men även för saker som jag tycker är kul och som jag vill göra. Jag bara gör det inte, det tar liksom emot. Jag glömmer också saker väldigt lätt, och folk tror att jag bara skiter i saker och är slarvig för att jag inte tycker det är intressant, men jag kommer bara inte ihåg, det är jättejobbigt.

Jag känner konstant ett behov av att kontrollera och planera saker, om jag helt plötsligt blir informerad att vi ska göra något i helgen så liksom rasar allt. Osäkerhet och orden "vi tar det som det kommer" är det värsta jag vet. Vadå "vi tar det som det kommer"? Nej, vi tar reda på allt om det, gör upp en mental plan för hur vi ska överleva det och tar reda på när vi får gå hem, och sen får vi det överstökat. Tyvärr så vågar jag inte fråga om all information jag behöver, och folk verkar ändå inte tycka det är så viktigt som jag gör. 

Distansundervisningen just nu är typ det bästa som hänt mig, för jag har total kontroll över mina dagar och behöver inte vara i skolan och anpassa mig efter mina klasskompisar eller så, det låter typ själviskt men jag blir liksom så utmattad av att behöva vara i skolan. 

SÅ, vad ska jag göra? Jag känner mig liksom lite fast här. Borde jag maila skolsyster eller något? Kan man ens göra något åt mina problem eller får jag bara bita ihop och sluta gnälla?

Sorry för att jag skrev en lång och rörig uppsats heheh, hade gött! 

W

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev och din fråga!

Först vill jag säga att du verkligen kan beskriva hur du tänker och känner på ett sätt som gör att det inte är svårt att förstå dig. Det låter som en bra ide att kontakta din skola och skolsköterskan. Då kan du berätta för dem om hur du och din pappa tänker om dig.

Du skulle kanske också visa dem brevet du skrev till oss. Då kanske du kan få höra om det är någon på din skola som har sett att du kan få det svårt med att hänga med. Om skolan har sett lite av det du beskriver kan skolan dels börja göra en utredning med ADD-frågeställning.

Skolan kan också skriva en remiss för utredning. Om det ”bara” är en ADD-utredning brukar det vara barnläkarmottagningarna som gör de utredningarna. Så är det i alla fall i Stockholm. Du kan kanske också gå in på vårdguiden hemsida och söka efter vem och vart det görs sådana utredningar och om hur de kan gå till.

Det viktiga i sammanhanget är också att både du och din pappa är överens om att det är något som är värt att undersöka vidare. Börja med att höra av dig till din skola, till skolsköterskan, skolkuratorn eller till någon mentor.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta