Börjar gråta när jag kommer hem

Hej, jag är 14 år gammal. Jag har flyttat många gånger men bytt skolor ungefär 8 gånger. Detta är vad jag själv tror är grunden till mina problem. Vår familj har inte jätte mycket pengar så vi hyrde hus dom flesta gånger. 

Jag har aldrig blivit mobbad, mina föräldrar älskar mig såklart men dom sätter mig i svåra situationer ibland, mamma och pappa bråkar mycket om pengar, om hur mamma alltid tar hand om mina små syskon när pappa försöker försörja allting, också om hur lat jag är även om jag försöker mitt allra bästa men jag är själv medveten om det. Mamma mår inte bra heller hon pratar om hur hon ibland vill ta livet av sig men hon har inget problem med alkohol eller droger. Det är inte så illa dom älskar mig det vet jag.

jag pratar inte mycket i skolan, inga riktiga vänner men jag försöker hålla en konversation men det leder ingenstans. Jag brukar oftast låsa in mig på toan när det blir för jobbigt vilket kan leda till att jag blir sen till lektioner. Idrotten är jobbigast inte för att det är tråkigt bara så mentalt ansträngande. Det jobbigaste är också att se hur roliga alla andra är, dom har vänner utan att anstränga. Jag vet redan att alla tycker att jag är den skummaste typen

jag inget självskadebeteende förutom att jag biter mig i munnen ibland, inga ätstörningar, bara alltid lite trött för jag somnar sent. Jag tror inte att jag har det skit dåligt eller är deprimerad eller något annat allvarligt jag orkar bara inte, jag tänker också på framtiden, tänk om jag fortfarande är sån här. Jag börjar alltid skaka helt över alla jobbiga anledningar. Börjar alltid gråta när jag kommer hem och det typ triggar mig när mamma börjar skrika på mina små syskon eller när dom börjar gråta. Jag försöker hålla mig till någon hobby för att bli gladare men det går inte. Jag orkar inte och leva, jag har försökt men jag vet att mina föräldrar aldrig kommer gå vidare,mina syskon kommer växa upp utan en stora syster så det är inte någon jätte risk att jag gör det. Jag vill testa först att leva ett tag till för det kanske händer något som gör så att jag blir bättre men jag vet inte det känns ganska meningslöst. Det är ingens fel och jag vet det jag har bara mig själv att skylla men jag tar ut det på mina föräldrar inte för att tar åt sig dom skrattar bara av det. Jag har testat att prata med dom kanske helt men dom tror nog bara att det är för att jag är ung. Dom har säkert rätt det här kanske bara är hormoner men det har varit såhär ganska länge nu, ibland känns det som att det ändå skulle kännas enklare om det tog ett slut dom skulle vara förstörda såklart men det blir ett mindre barn att hålla vid liv jag tror helt ärligt att mina småsyskon kommer göra så mycket bättre än mig

det känns bara skönt att få ur sig lite här jag vet inte hur jag kan hjälpa mig själv riktigt

r

BUP svarar:

Hej!

Jag blir verkligen tagen av ditt mejl. Det utstrålar både en djup ledsenhet men faktiskt även en stor styrka du har inom dig. Du skriver fint och klokt om hela din situation hemma och om din ensamhet i skolan. Du ger mig också en tydlig och klar bild av hur stressad du är av atmosfären och bråken hemma på grund dina föräldrars egna problem. Hur mammas svårigheter påverkar dig och hur det spiller över även på dina syskon som du som storasyster är bekymrad av.

Samtidigt är du mycket nyanserad. Du känner att du egentligen är älskad och det är naturligtvis det allra viktigaste. Jag tror att innerst inne är det det som ger dig styrkan att stå emot dina mörkaste tankar om döden. Du vet innerst inne att nej, varken dina föräldrar eller dina syskon skulle ha det lättare utan dig. Tvärtom, de skulle drabbas av sorg och saknad - därför ska du inte tänka i de banorna. Utan du ska tänka i de  banor jag tänker öppna här för dig.

Du behöver stöd och du behöver hämta krafter av någon utanför familjen. Du har ju försökt att prata med dina föräldrar men det fungerade inte. Jag tror att de har så många problem att de helt enkelt inte har energi  att leva upp till sin föräldraroll fullt ut. Det är sorgligt men tyvärr händer det i många familjer.

Varifrån kan du få den energipåfyllning du så väl behöver? Med tanke på att din ledsenhet och alla problem som tynger dig även leder till att dina kompisrelationer i skolan inte fungerar är mitt första råd att du ska tala med kuratorn i skolan. Hen kan ge dig förslag på hur du kan komma ifrån dina negativa tankar att du uppfattas som "en skum typ". Du kan rådgöra med kuratorn till exempel om det inte är bättre att vara öppen och inte försöka dölja att du har det jobbigt hemma. Jag tror att när klasskamrater förstår vad det handlar om framstår man inte längre som någon gåtfull person som är svår att prata med. Det är naturligtvis en balansgång att inte tala illa om sina föräldrar men ändå visa att man är ledsen. De lyssnar och det är i sig värdefullt. Det är en idé som du kan ta upp med kuratorn. Ni kan också  komma fram till  flera andra idéer.

Dessutom kan du diskutera med skolkurator om du kanske kan få stöd av en kontaktperson för att det är så jobbigt hemma. Det är en möjlighet som kanske skulle kunna fungera för dig.

Ett annat förslag är att du vänder dig till ungdomsmottagningen. Du avslutar ditt mejl med orden att "det känns bara skönt att få ur sig lite här jag vet inte hur jag kan hjälpa mig själv riktigt". Om du går på samtal på ungdomsmottagningen får du inte bara ur dig allt som du tynger ditt hjärta utan du får även stöd och vägledning hur du kan hantera alla de här svåra omständigheterna i ditt liv.

Även på nätet kan du få stöd om du går in på tjejzonen.se där du kan anonymt chatta med en så kallad "Storasyster" som kan mildra din känsla av ensamhet. Du kan göra det också på bris.se där det finns kuratorer som hjälper barn med sådana problem som du har.

Hoppas du väljer något av mina råd och snart kommer att se att även du klarar dig vidare i livet som så många barn som tyvärr inte hade så trygga och lyckosamma omständigheter under sin uppväxt man skulle önska till alla.  Det finns hjälp att få på vägen.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta