Blivit tafsad på av en familjemedlem

Hej! Jag är en tjej på 15 år. Under hela mitt liv har jag gått igenom tuffa saker. Jag har blivit taffsad på av en nära familjemedlem en vid 10 års åldern och en annan gång runt 11 eller 12 års åldern, men dock ej av samma person. Händelsen som skedde när jag var lite äldre hände när jag sov i mitt rum själv. Då kom den här mannen in i mitt rum och började ta på mig, kanske lite mer än bara det, men vill ej gå in på detaljer. Händelsen som skedde när jag var yngre var också när jag skulle sova. Jag hade precis börjat växa ut bröst och då tog han på dem och sa att jag börjar bli en kvinna. Sen dess har jag lowkey hatat att jag håller på att växa upp och få kurvor och sånt. När jag var yngre var det mycket bråk mellan mina föräldrar, då mamma oftast blev slagen och ibland jag också. Jag fick nästan alltid skulden för allt och idag känner jag att mina upplevelser har på något sett traumatiserad mig. Min lärare äcklar mig, han ger mig blicka och gör mig väldigt obekväm. Då och då när jag behöver hjälp med något kommer han fram och typ tar på mina axlar och armar. Jag har problem i skolan med mina betyg o så. Jag har problem med mina vänner då jag känner att de inte förstår mig. I skolan är det folk som kommenterar min kropp, vilket är svin jobbigt. Det känns som om jag håller på att drunkna i mina egna problem och jag vet ej Vad jag ska höra. Jag vet inte vad jag ska göra för att komma över det som har hänt. När jag försökte prata med folk runt om kring mig om sexuella övergreppen fick jag höra att det var mitt fel att det hände när jag var 11år. Och det som hände när jag var yngre har jag aldrig vågat berätta för att det var min pappa. Jag har haft problem med mobbing i skolan tidigare, men de har slutat. Jag känner mig tom på något sätt. Jag behöver hjälp!

Jag känner mig konstant nedtryckt av folk i min omgivning. Varje gång jag försöker ta mig ur detta är det alltid någon/nått som får mig och må sämre än vad jag gjorde. Jag känner att jag har svårt för att släppa taget om mitt förflutna och gå vidare. Jag vill typ ge en payback till mina mobbare även om de fortfarande inte gör något mot mig. Det känns som om det är något fel på mig, att det är mitt fel att allt detta händer, att det är jag som gör något. Jag orkar inte mer. Jag kan inte prata med någon för att det känns som om ingen förstår. Det finns en hel del andra saker som också har hänt under den här jobbiga perioden av mitt liv sosom t.ex otrogen kille, ångest över skolan, väldigt höga krav på mig av min omgivning. Jag känner mig utbränd och vet ej Vad jag ska göra.

Min lärare som jag berättade om tidigare tog min mobil ur min bakficka på ett äckligt sätt på lektionen. Jag på inte märke på det. Senare under en annan lektion började vi i kassen prata om honom framför våra mentorer. Då sa jag vad son hade hänt och mina klasskamrater brydde sig mer än vad lärarna gjorde. Jag och dessa klasskamrater är inte ens nära.

Hjälp mig hitta en utväg ur allt

BUP svarar:

Hej!

Du använder ett milt uttryck när du skriver att du har gått genom "tuffa saker".
Om jag får ta till de ord som passar för din verklighet under din uppväxt skulle jag säga: våld i familjen, sexuella övergrepp och mobbning. Var och en av dessa är allvarliga nog för att vara traumatiska upplevelser - precis som du skriver.

Du ska veta att alla sexuella handlingar som någon gör mot någon annans vilja är olagliga. När det gäller barn under 15 år är sexuella handlingar olagliga även om barnet (ungdomen) inte sätter sig aktivt emot eller till och med är med på handlingen.

Det du har varit utsatt för av dina närstående i familjen är både olagligt och i alla högsta grad kan ha lämnat spår inom dig som du måste reda ut och bearbeta. Det är jätteviktigt för att du ska få ett sunt, moget förhållningssätt till din kropp och din egen sexualitet. Det var det ena.

Mobbning tillhör också den typen av traumatiserande händelser som ofta inte går över utan vidare, även lång tid efter att den har upphört. Därför brukar vi tala om mobbningens skadeeffekter (läs mer om detta i den lilla artikel jag bifogar här nedan). Det är inte konstigt att du fortfarande har önskningar att kunna ge igen. Som känsla och önskan är det helt förståeligt, även om jag kommer att rekommendera något annat att göra i handling.

Sedan finns det fysiskt våld i din familj, som även det brukar lämnar djupa spår hos alla som växer upp under sådana förhållanden. Att själv vara utsatt och/eller bevittna våld mot en närstående utav en annan närstående, är ohanterliga upplevelser för barn och som måste bearbetas genom samtal.
Det gäller även om våldet har upphört.

Och därmed har vi kommit till den avgörande punkten. Du visar en sund vilja att kunna släppa taget om ditt förflutna och gå vidare. Det är det du verkligen behöver göra.
Men för att kunna släppa taget måste du få samtalshjälp, som jag redan har nämnt. 

Alla de tre svåra områdena (tidigare våld i familjen, sexuella övergrepp och mobbning) kräver sin del i bearbetningsprocessen.
Det är också ett tungt tema att din omgivning lägger skulden för olika saker på dig. Du måste tänka att det aldrig är barnens fel när vuxna inte lever upp till sitt vuxenansvar och till och med bryter mot sina mest basa skyldigheter: att ge trygghet till barnen.

Vart kan du vända dig för att hitta den utväg du söker?

Mitt första förslag är att du snarast vänder dig till ungdomsmottagningen och tar upp dessa tre stora problemområden. Alla tre måste få plats och tid för genomgång.

Du kan förstås också kontakta den BUP mottagning du geografiskt tillhör (adresserna finns på vår hemsida) men där måste du räkna med att dina föräldrar kan bli kontaktade efter något inledande samtal med dig.

Ytterligare en möjlighet är att du ringer till vårdcentralen och frågar om de har öppnat mottagning för psykiska problem, som många vårdcentraler har redan gjort. I så fall kan du få tid även där.

På nätet kan du få mer stöd och uppmuntran till exempel på tjejzonen.se eller på teamtilia.se.

Hoppas dessa vägvisningar hjälper dig att hitta den utväg du efterfrågar i ditt mejl.

PS. Angående din lärares olämpliga beteende mot dig rekommenderar jag att du vänder dit till kuratorn eller till annan personal på elevhälsan.


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta