Börjat få panik när jag är på lektioner

Hej, jag är en tjej som fyller 14 i år. De senaste ca 10 dagarna har jag haft som en oro eller panik. Det här började med att jag hade ont i magen eller dålig i magen för ett tag sedan. Jag blev orolig att min mage skulle börja kurra eller något annat. Lite som när man känner sig förkyld och är rädd att man ska få en hostattack. Jag själv tycker det är väldigt jobbigt när man sitter på mattelektionen och alla sitter helt tyst så får man en hostattack. Det här har gjort att jag har fått en panik att få det igen. Jag sitter på lektioner och känner mig nervös, kallsvettas, är rädd, känns som om jag skulle kunna gråta när som helst. Det här gör ju mig nervös och ofta när jag blir nervös, mår jag illa eller får ont i magen. När detta har hänt då har jag gått till en lärare och sagt att jag mår dåligt och sen gått hem. Men väl hemma är det mycket bättre, jag behöver inte oroa mig över att något jobbigt ska hända. När jag har vart hemma har jag känt mig rätt så bra på kvällen och känner att jag kan gå till skolan, men väl nästa dag känner jag mig orolig och får ångest  och tänker på ska jag gå till skolan eller ska jag stanna hemma.

Jag tog den senaste bussen för att jag skulle få tid att bestämma om jag skulle gå till skolan eller inte. Jag hoppade av bussen och kände som ett stopp, jag vågade inte gå in. Jag ställde mig utanför skolan där ingen var och fick panik och började gråta för att det kändes så jobbigt psykiskt att behöva vara på en lektion och sitta och oroa mig så mycket. Men även för att bestämma mig om jag ska gå in på lektionen eller inte. Jag ringde min pappa gråtandes och sa att jag inte visste hur jag skulle göra, för att jag kände mig dålig. Jag bestämde mig för att bara hämta matteböcker osv så att jag kunde jobba hemma istället. Men väl när jag hade bestämt mig släppte oron. Jag kände mig mycket bättre och fick istället ångest, ”varför gick du inte till skolan”. Jag vet inte om min kropp faktiskt reagerar på någonting fysiskt som att jag skulle kunna vara laktos eller något liknade. Eller om jag bara känner det här psykiskt. 

Jag känner bara, varför kan inte min kropp vara normal? Men dock så tror jag att allt började med att min mage hade en dåligt dag, men att det sedan har utvecklats utifrån det. Fast hur vet jag inte. Jag har rätt så lätt att prata med mina föräldrar, men vill ha hjälp från olika källor. Jag har också rätt så nära kompisar och har inte jättesvårt att prata med andra människor  

Snälla hjälp, påverkar mig jättemycket psykiskt. Eller bara ge några tips. 

Ellen

BUP svarar:

Hej Ellen!

Du skriver verkligen bra och insiktsfullt om hur det kan kännas att ha det jobbigt med oro och känslor av panik.

Du är inte alls ensam om att drabbas av oro på det här viset. Precis som du också berättar så kan många plötsligt bli rädda för saker som man klarat av innan utan några större problem.

Det är också jättevanligt att tycka att det känns så genant och pinsamt att bli nervös så man vill liksom göra allt för att ingen ska se eller märka att man känner sig nervös och orolig.

Men egentligen är det bara oron som vinner på att man vill dölja den, man kan säga att oron också vinner på att man vill undvika den.

Precis som du så klokt berättar så har din oro kopplats ihop med att vara på lektioner i skolan och när du går hem så försvinner oron snabbt. På det sättet kan du lätt börja tro att det rätta är att gå hem från skolan. Men det är alltså egentligen tvärtom när det kommer till oro.

I det här läget så tror jag därför att du skulle kunna vara bra hjälpt av att du  kontaktade din skolkurator och din mentor. Ta hjälp av av dina föräldrar. Det vore bra om ni tillsammans hjälptes åt att berätta att du har drabbats av den här oron så det kan kännas jobbigt för dig att vara kvar i klassrummet.

Då kan din mentor och din skolkurator ge dig olika tips kring hur du kan få stöd i skolan när du blir nervös och orolig. Ofta kan också samtal hos skolkuratorn ge ett extra stöd i att hantera orostankar och känslor som är kopplade till skolan.

Bara genom att du kan få prata om dina känslor och din rädsla så kan det kännas mycket bättre. Ofta känns det som saker är mer pinsamma eller som en katastrof när vi håller rädslor inom oss.  Så om du får stöd att prata igenom det du är rädd för så kan dina känslor kring det här kännas mycket lättare att stå ut med.

Ett annat tips som du kan pröva är att du istället för att fokusera på hur din mage kan låta, så försöker du vara mer uppmärksam på hur ofta andras magar kurrar - eller hur många det är som hostar och harklar sig under dagen. Då kommer du troligen upptäcka hur lite andra personer egentligen reagerar på det och att det är något alla gör då och då.

Ibland känns oro mindre bara av att få vända på den och säga emot rädslan. Då skulle du kunna utmana din oro och säga till dig själv "...min mage får faktiskt kurra hur högt den vill, så det så".
Poängen är att du kan få hjälp att hitta sätt som hjälper just dig att släppa fokus på oron och upptäcka att det inte leder till de pinsamma katastrofer som man kan få sig själv att börja tro.

Förutom att du kan ta hjälp av skolkuratorn så kan du också ta hjälp via nätet. På Snorkel så kan du läsa mer om oro och få olika tips på hur du kan hantera det. Jag lägger också till lite information om oro från BUP som du kan läsa om du vill.

Varmt lycka till!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta