Har kaos hemma och tankar på att inte vilja leva

hej jag har det helt kaos,

jag mår skit och varit borta från skolan i längre perioder(går dock just nu specialanpassad skolgång för vill kunna gå på gymnasium) min familj är så komplicerad, har inte alls bra relation med mina syskon, min pappa och jag har de komplicerat och jag och min mamma bråkar ofta, jag har varit i kontakt med soc förut och fick då flytta till en familj(en viss sak hände som fick min mamma anmäld)  (familjen va min släkt) men trivdes inte där och de blev tillslut att jag fick flytta hem till mamma men sen hände några saker som gjorde att jag själv skrev till min förra socialsekreterare och förklarade situationen och kände äntligen att jag ska få hjälp,

hade bokat möte med dom själv men jag glömde eftersom jag har sån ångest och är så stressad så dom skulle gå vidare och jag skulle få en ny handläggare, har inte fått nån som helst ny info och jag känner bara att jag inte orkar, 

jag har gått igenom så jobbiga perioder och mått dåligt i 5 år, aldrig har nån frågat hur jag mår på riktigt oas vad jag sagt,(sa att jag inte ville vara med liv mer till min mamma och syster) jag har skurit mig själv(dock inte längre) försökt några gånger att hänga mig eller strypa mig själv men har alltid fegat ur eller fått panik, (ingen vet detta dock) men dom vet ändå att jag har velat dö och stängt in mig själv utan att äta nån mat eller prata med nån direkt, och jag är slut.

jag har blivit så desperat efter att få hjälp, jag klarar inte att bara säga de rakt ut men är de så svårt att förstå genom handlingar? jag skrev till soc i förtroende att dom skulle hjälpa mig och det har tagit mer än en månad att dom ska höra av sig. jag orkar liksom inte mer , allt jag vill är att kunna må bra långt ifrån den här familjen.

va skönt att få prata ut sig :/

desperat

BUP svarar:

Hej!

Så starkt av dig att själv ta initiativ till att kontakta socialtjänsten och be om hjälp! Samtidigt så är det ett stort ansvar för dig att bära själv, så det är inte alls konstigt att du känner dig desperat och att det är svårt att orka.

Du berättar att det funnits flera svårigheter i din familj, så jag gissar att det gör det även svårt för dig att be dina föräldrar om hjälp att prata med din socialsekreterare. Kanske är det även en väldigt känslig sak för dig att alls kunna ta upp hemma med tanke på att din mamma blev anmäld till socialtjänsten innan.
Därför tänker jag att du behöver få stöd i det här utanför din familj.

När det har varit olika problem hemma i familjen och i skolan under lång tid så är det inte alls konstigt att du reagerat på det och mått dåligt på olika vis och under lång tid.

Därför är det bra att skolan har reagerat och du har fått mer stöd under din skoldag. Du är också klok som inser att du behöver få hjälp att lösa de problem som finns hemma i din vardag. Med ett annat stöd omkring - både hemma och i din skola - så kan många saker säkert kännas lättare för dig och du kan börja må bättre.

Om inte din nya handläggare redan har varit i kontakt med dig, så vill jag därför ge dig rådet att ta hjälp att kontakta socialtjänsten genom Elevhälsan på din skola. Du kan helt enkelt gå direkt till din skolkurator och be hen hjälpa dig att ringa socialtjänsten så du kan få ett snart besked om din planering hos socialtjänsten.

Det andra jag tänker på är att du också skulle kunna vara bra hjälpt av att börja prata med någon om hur du mår känslomässigt.

Det låter väldigt allvarligt att du har tankar på att inte vilja leva och att du även gått längre och försökt skada dig. Det är väldigt bra att du haft en inre spärr så du inte kunnat gå vidare i att ta ditt liv.
Du har en styrka som kunna stå emot de mörka tankarna - det kan aldrig vara en svaghet.

Det låter också som du har det väldigt kämpigt när dig stänger in dig hemma och inte äter eller pratar med någon.

Allt det här tänker jag att du också skulle behöva prata om med någon vuxen.

Du skriver samtidigt att det är svårt för dig att kunna säga rakt ut hur du mår känslomässigt.
Jag vet att det är många ungdomar som känner precis som du gör. Därför vill jag ge lite olika förslag till hur man kan börja ta hjälp kring att kunna öppna sig lite mer om sina känslor.

Ett sätt för dig att börja kunna ta stöd kring hur du mår är genom hjälp över nätet.

Om du vill så kan du ringa anonymt och få prata med en kurator på BRIS.

Du kan få stöd av någon som kan lyssna och stötta dig när dina mörka tankar kommer över dig genom att ringa eller chatta med Mind-självmordslinjen.

Tjejzonen är en annat ställe som ger stöd till unga- bland annat via chatt eller mejl.

Om du vill så kan du gå in på Snorkel som vänder sig till tonåringar som inte mår bra. Där finns också olika tips som du kan läsa om.

Om du om ett tag skulle känna dig redo att prata med någon, så vill jag även ge dig några förslag till hjälp med det.

Ett sätt att kunna börja prata om hur du mår skulle kunna vara att du kan visa den du träffar vad du har skrivit om till oss.

Många gånger kan skolkuratorn hjälpa till med en samtalskontakt - inte bara om hur du har det i skolan, utan även hur du har det hemma och kring hur du mår känslomässigt.

En annan möjlighet till samtalskontakt är genom ungdomsmottagningen.
Där arbetar behandlare som har vana att hjälpa ungdomar med många olika sorters svårigheter.

Varmt lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta