Våldtagen av en kille i klassen

Hej.

jag är en 16 årig tjej som blev våldtagen av en kille som jag litade på. Jag har mått otroligt dåligt speciellt eftersom att denna killen går i min klass så att jag ser honom varje dag. När jag klarade av att berätta för skolsyster om vad som hänt skickade hon mig till kuratorn så att hon kan bestämma mer om vad som ska hända. Men när jag träffade kuratorn så visste hon inte vad som hänt och jag klarade inte av att berätta för henne också. Jag ville inte göra det till en stor sak för det skulle bara göra det verkligt för mig att det faktiskt har hänt. Hon frågade mig (utan att veta om vad det rådde) om vad jag ville göra och jag svarade helt ärligt att jag hade ingen aning. Han hade inte pratat med mig så jag tänkte att det kanske ibte behövdes göras något speciellt, dels för att kände mig obekväm av att vara i centrum av samtalet med kuratorn. Saken är bara att denna killen försökte ta kontakt med mig och prata. Jag svarade väldigt lätt och avvisade honom. Direkt efter började jag skaka och min puls blev väldigt hög. Jag började gråta i skolan och fick panik. Jag vet inte hur jag ska göra detta bra igen. Jag klarar inte av att vara helt förstört i två år till på gymnasiet

Mvh Från Mig

BUP svarar:

Hej!

Du har varit med om ett sexuellt övergrepp vilket en våldtäkt alltid är. Du gjorde också det rätta när du berättade för skolsköterskan.
Det var rätt och viktigt, för när man har varit med om övergrepp av något slag är det helt avgörande att man berättar, att man bearbetar det som har hänt för att sedan kunna gå vidare utan ångest och fortsatt  lidande.

Men sedan gick det tyvärr fel hos skolkuratorn. Jag antar att du var inställd på att skolsköterskan redan hade berättat för kuratorn då hon skickade dig vidare till henne. Därför kom det överraskande för dig att hon inte visste vad det handlade om.

Det är alltid svårt att berätta om sexuella övergrepp. Det kan ha varit extra försvårande och förvirrande för dig att du trodde du inte skulle behöva berätta allt från början. Det är helt förståeligt.

Du ser dock redan nu att det inte "löste sig". Du har helt rätt i att du inte kan dras med dina svåra känslor under åren på gymnasiet, med denna kille i klassen, utan att du får hjälp.
På ett eller annat sätt måste ni tala ut om händelsen. Du säger något väldigt viktigt i ditt mejl. Du skriver att du inte vill tala om det för att det skulle göra händelsen verklig.
Ja - det är just det som är poängen!
Du kan inte försöka förneka det som var en verklig händelse och göra den overklig. Det skulle slå tillbaka på dig i form av ångest och leda till obehagliga, konstiga, förvirrande situationer.

Mitt råd är att du samlar mod och går tillbaka till skolkuratorn. Där kan du säga som det är: att du förra gången inte fick fram det som har hänt för att du trodde att hon redan visste.
Hon kommer att förstå dig.

Du kan också gå tillbaka till skolsköterskan och be henne att hon förklarar för kuratorn hur det blev för dig efter ett missförstånd. Det är en omväg men det går också göra så, om det underlättar för dig.

Jag vill betona en gång till att det är jätte- jätteviktigt att du gör det. Att du berättar.

Det är svårt, men det är värt priset att du står i centrum i några samtal. Det gör du för ditt framtida psykiska välmående, ostörd skolgång men också för att visa för killen att man är ansvarig för sitt beteende och sina handlingar.
En läxa för livet för alla ungdomar.

Mina bifogade länkar är tänkta att peppa dig på vägen framåt!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta