Ångesten tar över mig

Hej! Jag är 16 år, klart deprimerad har jag insett tyvärr... jag har haft problem med humör, känslor, beteende, koncentration, relation till mat och överträna osv. Helt enkelt haft problem med mig själv. Ångesten tar över mig. Och allt blir bara värre och värre. Har varit med och två psykoser, en lätt i början av sommarlovet. Och en riktigt grov nu för precis 1 v sen. Och det va inte förrän då mina kompisar verkligen insåg att de har inte bara varit mycket. Utan jag håller på att explodera. Hällde i mig alkohol, sprang utan mobil, skor och jacka igenom en hel by för att ta mig bort från alla som va där. Så fort jag såg bilen deras gömde jag mig sen sprang jag för livet! Efter om och men så sitter jag i bilen och vi är Påväg hem. Men det är inte slut, jag får panik, ångestattack på ångestattack. Skriker tydligen att jag ska hoppa ut ur bilen i farten. Att jag inte vill något annat än att dö. Jag ska ta livet av mig så fort jag får chansen...

allt detta har jag fått återberättat. Har svaga minnen av panik och att jag springer för livet och inte får nån luft. 

efter denna händelse har jag fått en panik/ångestattack hemma framför min mamma, två små systrar. Och min pappa som va hemma hos min mamma för att prata om denna händelse, psykosen och det där. Vilket som fick jag nån attack framför dom och fick ingen luft. Börja gråta och skaka. Allt detta börja för att jag inte kom på en synonym till ett ord min mamma nämnde. Jag fick panik av den lilla tanken. 
dagen efter säger min mamma att jag hade fejkat den attacken dårå, när vi satt och prata jag, mamma och pappa. 

mina vänner, min familj och till och med mitt ex sen 4 mån tbx som jag inte släppt för 5 öre och mår skit över har skaffa ny tjej, igår. Till å med han. Som jag inte har nån kontakt med. Han är orolig över mig. Han är rädd och orolig och arg att jag tappat det så mycket. Mig själv och hela mitt liv. 

Jag har äntligen kommit fram till att jag behöver verkligen prata med nån.. typ väldigt snart, väldigt fort. 

för det ända jag känner är att jag ligger på gränsen och tippar. Vet inte något annat än att jag behöver nån och prata och få HJÄLP av. Vart ska jag vända mig 

BUP svarar:

Hej!

Jag tycker du har helt rätt i att du behöver tala med någon och det ska bli snarast möjligt. Redan i första raden i ditt mejl räknar du upp en rad problem och vart och ett av dem kan göra att du mår dåligt.
Du behöver hjälp.

Du säger att du har haft "psykos" två gånger. Psykos är en allvarlig psykiatrisk diagnos som bara en professionell person kan ge. Du nämner inte att du hade träffat en sådan person eller om det är något som du själv tycker eller någon annan i din omgivning säger.  Jag vill därför säga direkt att om du haft kontakt med läkare eller psykolog som ställde denna diagnos är det viktigt och enklast att gå tillbaka till samma person. Där ska du beskriva vad som har hänt, så som du skriver i ditt mejl, och då måste denna person också planera en behandling för dig utifrån den diagnos man ställer.

Hur som helst står det klart att även om det inte handlar om någon psykos har du uppenbarligen svåra ångestattacker - och när du har så stark ångest vet du inte riktigt vad du håller på med.
Det kan vara mycket farligt och det visar bara på ditt behov av professionell hjälp.

Som jag förstår vet din mamma och pappa om hur det kan gå till när du hamnar i ett sådant ångesttillstånd eller då du riskerar att "explodera". Det är dock mindre bra att mamma beskyller dig för att du fejkar någonting. Jag tycker att även dina föräldrar behöver ta dina problem på allvar och helst stötta dig i att söka hjälp. Men även utan deras medverkan behöver du hjälp, det är helt riktigt tänkt av dig.

Du har olika möjligheter att välja emellan.

Först kommer det som jag nämnde ovan: att gå tillbaka till den läkare som ställde diagnosen psykos (ifall du tidigare har varit hos någon).

Om du tidigare inte haft en sådan kontakt kan du själv, eller kan dina föräldrar, ringa till BUP och beskriva alla de svårigheter du räknar upp i början av ditt mejl. Dessutom är det viktigt att berätta om de två händelser som du i ditt mejl kallar för "psykos".
I din ålder kan man även på egen hand vända sig till den BUP- mottagning man tillhör utifrån sin adress (du hittar adresserna och telefonnummer till mottagningarna på vår hemsida).

En annan möjlighet är att du vänder dig till ungdomsmottagningen. De träffar många ungdomar med liknande problem du har och kan göra en första bedömning av vilken sorts behandling du behöver.

Du kan också vända dig till vårdcentralen. De flesta vårdcentraler har numera mottagning för psykiska problem både för ungdomar och vuxna.

Glöm inte heller att du kan vända dig direkt till skolkuratorn, som också kan medverka till att även dina föräldrar förstår allvaret i dina ångestattacker.

På nätet kan du få råd och stöd om du går in på bris.se där du kan chatta med en kurator. Du kan också ringa dit på telefonnummer 116 111.

Ett annat chattforum som hjälper ungdomar som har psykiska problem är föreningentilia.se

Du ska söka hjälp på någon av de vägar jag rekommenderar här.
Låt inte ångesten styra ditt liv utan ta hjälp för att du ska kunna styra dina känslor och få kontroll över ångesten.






Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta