Har alltid hatat min mamma

Hej, jag vet inte om det här är vanligt men enda sedan att jag var liten har jag alltid hatat min mamma. Mina föräldrar är nu skilda och jag bor med min pappa. jag får åka till min mamma på loven eftersom att hon bor 5 timmar från min pappa. Men jag gillar inte att vara med henne. En eller två dagar in när jag varit med henne så kan jag redan börja gråta för att jag hatar henne och hennes närvaro och huset och bara allt. Ibland kan hon också tvinga mig att följa med henne till något ställe för att vara med mig, jag vet att hon vill vara med mig eftersom att hon aldrig träffar mig men jag vill inte vara med henne hon har typ alltid varit den dåliga föräldern eller vad man nu ska säga. 

Nu så har hon skrivit att hon ska komma till ditt jag bor och hämta upp mig från skolan varje dag i ungefär en vecka, då ska jag bo i en stuga i skogen med henne. I den stugan kan jag inte sova och jag känner mig inte trygg. Jag blir då tvingad att sova där utan min vilja. Jag vet inte vad jag ska göra längre, jag vill bara ignorera att hon inte finns ibland men det går inte. Hon säger också att vi ska hitta på något men jag vet att vi bara kommer sitta i stugan och inte göra någonting, hon säger att det är bra att vara uttråkad ibland men jag är ingen sån person, ensamheten där gör så jag vill nästan ta självmord. Jag vet det är ett starkt ord men för mig känns det så eftersom att jag är känslig fast att jag visar aldrig det. Vad ska jag göra?

snälla hjälp mig med mitt problem

tjejen som gråter mycket

BUP svarar:

Hej!

Vad besvärligt du har det! Jag tror att den här plågsamma ensamheten du känner tillsammans med din mamma inte är en vanlig ensamhet utan en väldigt speciell ensamhet eftersom din mamma  normalt skulle vara en person som du känner stark samhörighet med. Men nu gör du inte det utan nästan tvärtom försöker du, tror jag,  skydda dig mot hennes närvaro och det gör också att du känner dig otrygg och utelämnad. Ensamheten kanske aldrig känns så stark som när du är tillsammans med henne som du kanske hade önskat det varit väldigt  annorlunda med? Du skriver om din känslighet du inte visar. Där kanske finns känslor som är svåra att känna och ändå svårare att visa?

Ditt sätt att träffa, ha umgänge, med  henne låter inte som något som underlättar kontakten mellan dig och din mamma utan snarare tvärtom.

Det här är något jag tycker du ska prata med både din mamma och pappa om så att dina föräldrar kan försöka hitta lösningar som passar  dig bättre. Lösningar som gör det möjligt för dig att träffa din mamma. Det finns möjlighet att det bli något bra för dig eller kanske ska du inte träffa henne alls förrän du själv vill det? Kanske behöver dina föräldrar hjälp att prata med varandra för att tillsammans finna lösningar tillsammans med dig som gör att du inte far illa? Vad du själv vill blir också allt viktigare ju äldre du blir.

Men ibland har föräldrar svårt att hantera umgängesfrågor. Det kan bli låsningar mellan föräldrar som de har svårt att klara av på ett bra själva. Kanske är det så för dig och dina föräldrar? Då kan du behöva hjälp från andra. Du har skrivit till oss men du behöver mer hjälp än vad vi kan ge i ett brevsvar.

Jag tänker att du kan få mer hjälp genom att prata med en kurator på Bris. Du kan också ringa anonymt till Socialtjänsten och höra hur de skulle kunna hjälpa dig och dina föräldrar i denna situation.

Jag tänker att du skulle kunna ta kontakt med din skolkurator eller ta kontakt med en ungdomsmottagning. Då skulle du kunna prata om din dåliga relation med din mamma. De skulle, för utom att ge dig tillfälle att berätta, också kunna ta kontakt med dina föräldrar för att hjälpa dig.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta