Vill straffa mina föräldrar genom att skada mig

15 år.Har en sjuk vuxen bror hemma som sedan 5 år tillbaka fått en stroke. Både hans liv och mående har varit dålig sedan dess. Vilket har påverkat mitt liv enormt. Redan i grundskolan mådde jag väldigt dålig pga. blev utsatt av klasskamrater vilket ledde till att det blev kaos och jag kunde inte kontrollera någonting.Så började skära mig i armen för att ta bort de plågande känslorna.Men nu har jag gått ut grundskolan och går i populär gymnasium som håller en enorm hög nivå på studier. Valde den gymnasium pga. mina föräldrar tyckte om den gymnasium och jag valde det för att de skulle känna sig stolta över mig. En sekund kände de sig stolta och de var glada för att jag kom in där. Sedan glömde de bort mig, eftersom de var upptagen med att ta hand om min bror. Sedan när jag var liten så har jag kännt mig ett stort press på mig eftersom brorsan hade varit en toppstudent och ville också vara en toppstudent för att göra föräldrana glada. Men slutade med att få b på alla ämnerna. jag blev aldrig tillräcklig för något oavsett hur mycket jag än försökte. Men nuförtiden går jag gymnasium där jag känner likadan, alla är så duktiga, men jag är aldrig tillräcklig duktig där i skolan. Alla andra är bra på allt, jag är sämst på allt. De är snygga och smala medan jag är ful och fett. I min hjärna blir det ofta kaos med känslor där jag försöker hålla en kontroll över. Och jag längtar då efter att skära mig själv, får att känna mig befriad från de plågande känslorna. Jag önskar att min bror blev inte sjuk för att då hade har säkert fått ett bra jobb och det ställde inte lika mycket krav på mig. Jag är den enda hoppet i hemmet ”att jag ska bli något stort i framtiden”. Så jag har ännu mycket krav på mig att jag måste göra någoting alltid för att hålla mina föräldrar glada eller stolta över mig eftersom de känner inte det av min bror. Från idrottslärare har jag blivit tillsagd av att börja träna för att bli starkare, men egentligen tyckte hon att jag var fett men hon kunde inte säga det. Det har gjort mig att jag inte kan längre äta mat utan att bli kaos i känslorna och vill då bara skära mig själv för att få bort känslorna. För mina föräldrar är jag ingenting eftersom all deras tid läggs ner på min bror. Oavsett vad han gör, så kan han gå undan med ursäkt att han är ”sjuk”. han har rätt att vara ärg, ledsen, glad och allt medan jag får inte vara det för att jag har inte rätt till det. Som sagt jag är en ”sak” som finns för andra. Och vara en ”sak” för andra måste jag alltid göra något för att göra de glada, nöjda och framförallt känna sig lite meningsfulla. jag har hållit mina känslor väldigt länge. jag har inte sagt till mina föräldrar om att jag har skurit mig för att ville inte göra de ledsna. Men ilskan inom mig har vuxit enormt mycket för att min bror har kunnat ta ut sin ilska på oss och framförallt mig men varje gång jag kände mig ärg, så blev jag jamfört med min bror av mina föräldrar. De sa ”herregud hon kommer vara likadant som sin bror”. Blev aldrig jamfört med min bror på ett bra sätt av föräldrarna. De sa aldrig ”gud hon är inte som sin bror, hon gör allt för att vi ska må bra” Det har gjort mig riktig ännu mer ärgare någonsin. Jag vill bara straffa mins föräldrar genom att bara skada mig på något sätt. Så att de kan inse vad de har gjort mot mig. Att det är deras fel att jag blev så sjuk som jag blev. 

Ensam tjej

BUP svarar:

 Hej!

Det är lätt att förstå att detta är svårt för dig. När man har ett syskon som är funktionsnedsatt och som behöver särskilt stöd av föräldrarna, blir det ofta så att man själv får klara sig med mindre föräldrastöd än man behöver. Föräldrarna ser lätt en själv som kapabel och duktig i jämförelse med syskonet och som någon som klarar sig bra själv.

 Förutom det, känner du också att du behöver kompensera din bror och lyckas i skolan när han inte kan göra det.

Du har alltså stora krav på dig och litet vuxenstöd. Jag förstår om du är arg, stressad och ledsen.

Så vad kan du göra?  

Har du kunnat säga något av det här till dina föräldrar eller känns det inte möjligt? Om de förstod mer om hur du känner och om de skulle kunna förhålla sig annorlunda vore det förstås en stor hjälp för dig. Men jag tror också att du behöver få tala med någon om din situation.

Det verkar som dina föräldrars önskningar och krav också har blivit dina egna krav på dig själv. Att du för mycket vill göra det andra önskar av dig och att du för litet kunnat lyssna på vad du själv vill och känner. När kraven är för stora, är det lätt att man ständigt känner sig dålig och otillräcklig.

Att skära sig är, som du själv också ser, ingen lösning. Men att börja ge dina egna känslor mer plats kan vara det. Om dina föräldrar också kan ge mer plats åt dina känslor blir det lättare. Men annars kan du göra det tillsammans med någon i samtal.

Vänd dig till ungdomsmottagningen i din kommun eller skolkurator.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta