Mår dåligt över att andra mår dåligt

16 år och jag tror jag har problem. Efter en händelse i November 2017 har jag inte mått så bra. Det som hände var då att min storebror försökte ta livet av sig för andra gången. Han klara sig. 

Det har gått upp och ner för mig efter denna händelse. Jag slutade äta för jag hade ingen lust och brydde mig om annat och nu har det lett till att jag hatar min kropp och typ slutat äta. Jag äter inte frukost för jag hatar frukost. Sen väljer jag antingen lunch eller middag för jag känner att jag inte kan äta bådeoch. Min mage har typ vant sig med den dåliga matrutinen och när jag äter är jag varken hungrig eller mätt. Svårt att förklara. Jag tränar ganska mycket och jag vet att man behöver äta för att kunna må bra. Men jag kan inte äta, det är något som sätter stopp. Och jag vet inte vad.

Sen några veckor tillbaka har jag även börjat skada mig själv, ytliga skador på min arm (inte grovt alls). Jag skulle inte påstå att det är ett självskadebeteende men mina vänner säger att det är det. Även min bror, som gjort det själv när han var i min ålder, säger det och han är sjukt orolig över mig. Jag tycker att han överdriver men jag vet inte. Han tror även att jag börjar få eller har en ätstörning. Det är så mycket jag inte vet om mitt mående. Men jag mår dåligt över att andra mår dåligt. Jag sätter andra före mitt för jag tycker dom förkänar det bättre än mig. Sen så känner jag oxå att mina föräldrar har min bror att ta hand om. Så hur ska dom orka ta hand om mig? Jag vill att min bror ska må bra så han inte gör något dumt igen.

anonym

BUP svarar:

Hej!

Det är en djupt skakande upplevelse att någon man älskar och står en nära försöker ta livet av sig. Man brukar ställa en massa frågor till sig själv, inte sällan anklagar man sig själv att man inte gjort tillräckligt, att man inte kunde "rädda" personen i fråga, man får skuldkänslor. Ofta blir man helt orättvis mot sig själv men de obefogade självanklagelserna resulterar bara i att man själv mår jättedåligt.

Jag kan tänka mig att det är något liknande du har hamnat i. Dessutom säger du att du har en läggning att stå tillbaka för andras skull, sätta andra före dig. Vet du att en sådan inställning oftast leder till att man inte hjälper andra men inte heller sig själv. Ett sådant förhållningssätt mynnar ut i en "förlust - förlust" situation (i motsatts till när man talar om en win-win situation). Låt mig utveckla det lite mer.

Jag tror inte en sekund att din brors mående beror på dig. Det finns säkert en hel del i hans egen personlighet och i hans omständigheter i livet tidigare och i nuet som ligger bakom hans handlingar, vilka du som syster har ytterst lite, om överhuvud taget någon kontroll över. Om du är rädd om honom och vill vara till hjälp måste du se till att du förblir frisk, stadig, att du själv har energi. Kort och gott ska du tänka på dig själv. Det är ingen egoism utan ett sunt förhållningssätt och sund självbevarelsedrift vi alla behöver.

Det framgår av ditt mejl att det inte bara är du som bryr dig om din bror utan han gör det också om dig. Han har rätt, du är i riskzon att utveckla eller fastna i en ätstörning och du har redan nu ett självskadebeteende. Det hjälper inte att försöka att förneka eller bagatellisera. Det som hjälper är att titta i sanningens vitöga och söka hjälp innan det blir ännu värre och ännu mer komplicerat att bli fri från dessa skadliga vanorna. Jag förstår att du känner att du inte vill "belasta" dina föräldrar med dina problem, du tycker att de har nog med din bror. Men föräldrarna har ansvaret för sina barn och inte tvärtom. Du kommer inte att kunna hemlighålla dina problem med ätstörning och självskadebeteende i det långa loppet. Förr eller senare kan dina föräldrar kanske fråga dig varför du inte litade på dem så att de hade bättre möjligheter att stötta dig och hjälpa dig. Det blir alltså inte lättare att hantera även de här frågorna.

Du är empatisk flicka som har upplevt skakande händelser i familjen. Du har försökt att hantera din ångest och dåliga mående med felaktiga strategier och på fel väg. Dags att hitta nya strategier och hitta rätt väg. Här kommer några förslag.

Du kan söka hjälp helt på egen hand på ungdomsmottagningen. Det är min första rekommendation. På nätet kan du gå in på shedo.se som ger stöd till ungdomar som har ätstörning och självskadebeteende. I din ålder kan man också själv ringa till BUP (mottagningarnas adress finns på vår hemsida) och be att få komma själv på ett inledande samtal. Även din vårdcentral kan numera ha mottagning för psykiska problem. Ring och fråga.

Som du ser finns det olika vägar att välja på som leder till att du får hjälp och mår bättre innan det blir sämre. Följ någon av mina rekommendationer.


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta