Varför ska jag ens försöka?

jag har haft självmords tankar och spjälkade beteende så långt jag kan minnas. varje gång jag försöker söka hjälp så gör vuxna alltid det bara sämre och tar allting från mig hela tiden och sedan bara glömmer bort mig. för två månader sedan var det så ila att jag blev skickad från skolan till bup akuten då jag blev inlagd i ett dygn sedan blev jag hem skickat till mina föräldrar som är ett av problemen vilket jag sa till dom på bup, jag blev sjukskriven från skolan på obestämd tid och måste gå om ett år om jag ens får komma tillbaka när sjukskrivningen är färdig. bup som sagt bara skicka hem mig och sa att det finns hop och det finns hjälp men nu har jag suttit och försökt hållt mig själv från att döda mig själv vilket inte varit så lätt, jag har väntat i två månader och inte hört någonting ifrån dom. för två veckor sedan ringde jag till bup och sa att jag är desperat och om dom inte kommer ens försöka så är det ju ingen mening att jag väntar på någon påhittad hjälp, dom sa ge inte upp det finns hjälp att få och sa sen att dom skulle fixa en tid till mig på bup. en vecka senare ringde dom mina föräldrar och sa att jag hade ringt och vad jag sagt (vilket gjorde mina föräldrar förbannade) dom sa sedan att dom lagt till en tid om 4 veckor jag vet inte vad det ska vara för möte eller vad som är planerat eller någonting. jag vet iallafall nu att bup inte tar själmord seriöst och att det inte finns någon hjälp. dom vuxna säger alltid det finns hjälp men dom gör alltid motsatsen nu har jag iallafall sökt hjälp flera gånger och dom gör ingenting så folk kan iallafall inte att jag inte ens försökte må bra. men jag undrar om bup får göra såhär dom har sjukskrivit mig så jag kan inte gå i skolan och kan inte skaffa job och dom har blandat in mina vänner som jag hade och sagt att jag är självmordsbenägen och skapat problem för dom så mycket att dom inte vill prata med mig längre bup har dessutom barra lämnat mig att ruttna i mitt rum ensam med ett falsk hop om att få hjälp att må bra. 

varför ska jag ens försöka

BUP svarar:

Hej!

Vilken frustrerande situation du har hamnat i! Det är inte så konstigt om du blir både desperat och uppgiven.

Det var bra gjort av dig att höra av dig till BUP och så att säga "ropa" på hjälp. Vår uppfattning här på BUP.se är att det är bra att berätta om och be om hjälp när man mår dåligt.

Får man fråga varför du inte började med att säga till dina föräldrar att du inte orkar vänta så här länge? Vad säger de till dig när du berättar om att du mår dåligt? Hur tycker de att du ska göra? Förstod du varför dina föräldrar blev arga på dig när du ringde BUP?

Det är många frågor om dina föräldrar, men det är för att de är så viktiga så länge du inte är vuxen. De har fortfarande ansvar för dig. Kan det vara så att de är osäkra på hur de kan hjälpa dig? Vad tänker du själv att de skulle kunna göra?

På något sätt tycks det vara svårt för de inblandade att tydligt förklara för dig vad de vuxna bedömt och hur de planerar. Exempelvis hur man kommit fram till beslutet om att sjukskriva dig och vilken annan hjälp det är tänkt att du ska få.

Du skriver att du har sökt hjälp flera gånger så det låter lite grand som att du har försökt, men att du inte tyckt att det gjort någon skillnad. Stämmer det?
Eller kan du komma på någon hjälp som har varit bra för dig? Det brukar vara en bra utgångspunkt att försöka få eller göra mer av det som man mår gott av.

Det hänger ihop lite med en reflektion jag har till att du skriver att du har suttit och försökt avhålla dig från att döda dig själv. Det har inte varit lätt, skriver du. Och ändå har du klarat det! Starkt gjort!
Vad har du gjort för att avhålla dig? Kan du tänka att du har lärt dig att hantera något mycket svårt helt av egen kraft och ge dig själv cred för det?

Till det där mötet som kommer snart föreslår jag att du skriver ner punkter om vad du tycker är svårt nu, vad du mår dåligt av. Komplettera med vad du tycker att du är bra på, vad i ditt liv som är OK eller har varit bra förut. Skriv även upp hur du skulle vilja ha det, vad du skulle vilja förändrades, vad du behöver för att själv kunna bidra till förändringen.

Mötet som kommer att vara om ett par veckor är till för dig, så vad du tänker och tycker är viktigt!

Ge inte upp!

PS: Bifogar några länkar som kanske kan vara till nytta för dig:
Barn- och ungdomslinjen vid IVO om du vill fråga om vad du har för rättigheter inom vården.

BRIS som du kan ringa och chatta med för att få råd i din situation.

På Snorkel finns råd om hur man kan hantera problem utan synlig lösning och tankar på att inte vilja leva.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta