Stress

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när du behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men det är skillnad på positiv stress och negativ stress.

Känslan kommer när du har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när du är i en akut situation. Då skickar hjärnan signaler till kroppen som gör att hjärtat börjar slå fortare, du andas snabbare, musklerna blir spända och du blir beredd att agera.

Du kan också känna dig stressad om du har för höga krav och förväntningar på dig. Då kan du få det som brukar kallas prestationsångest.

Det brukar inte vara något problem att ha det stressigt ett tag så länge kroppen får återhämta sig, genom att du vilar eller gör något kul. Men om kroppen inte hinner vila efter att du har stressat, eller om du är stressad fast du inte har bråttom, kan stressen bli ett problem. Då kan du behöva stöd och hjälp med att hantera stressen.

Positiv och negativ stress

Vi brukar skilja på positiv stress och negativ stress. Positiv stress är när du medvetet anstränger din kropp och dina sinnen för att orka ta itu med en uppgift eller klara en deadline. Då är du stressad under en kortare period och efteråt får du tid att återhämta dig. Negativ stress är när du blir ångestfylld och mår dåligt av stressen.

Tecken på att du är stressad på ett negativt sätt kan vara att du:

  • sover dåligt eller känner dig trött fast du har sovit
  • ofta får huvudvärk eller ont i magen
  • spänner dig och får ont i nacken eller axlarna
  • får hjärtklappning
  • känner dig nere och inte har lust att göra saker som du i vanliga fall tycker om att göra
  • känner dig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring dig
  • lätt blir irriterad och arg
  • har svårare att koncentrera dig och glömmer bort saker
  • känner dig rastlös och har svårt att ta det lugnt.

Få stöd och hjälp

Om du ofta känner dig stressad och mår dåligt på grund av stress kan du behöva stöd och hjälp. Du kan vända dig till en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. Där kan du få träffa en läkare och få stödjande samtal med en psykolog eller kurator. Du kan också få hjälp med vidare kontakter om du behöver mer specialiserad vård. Det kan till exempel vara hjälp med att vända sig till oss på BUP.

Vad kan du göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att hantera stress. Att försöka ta hand om kroppen genom att äta och sova ordentligt och att röra på sig är viktigt. Att äta bra och regelbundet gör att du får mer ork. Motion gör både att du orkar mer och att du sedan kan slappna av lättare. Bra sömn är också ett skydd mot stress. Hjärnan och kroppen återhämtar sig när du sover och bearbetar de intryck du får under dagen.

Det är också bra att ta sig tid att göra roliga saker. Det minskar risken för att du ska må dåligt av stress. När du är stressad är det därför bra att ändå försöka ta en paus för att träffa kompisar, träna, lyssna på musik, gå på bio, fika, spela spel eller göra något annat du gillar.

Sedan kan det vara en hjälp att få stöd från någon du litar på. Du kan berätta för en kompis, din pojk- eller flickvän eller någon i familjen om din stress. De kanske kan ge tankar och tips om hur du kan sänka kraven på dig själv till en rimlig nivå eller hjälpa till att välja och prioritera vad som är viktigast att göra.

Det finns metoder och övningar så att du kan träna på att stressa mindre och varva ner, till exempel andningsövningar, meditation och yoga.