Oro

Att känna sig orolig ibland är en naturlig del av livet. Känslan kommer för att signalera för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det.

Att känna sig nervös och orolig inför en särskild händelse, till exempel ett prov i skolan eller en viktig match kan faktiskt vara något positivt. Det kan göra att du samlar dig, koncentrerar dig, förbereder dig, och i många fall därför presterar bättre.

Om du oroar dig inför någon särskild händelse brukar känslorna gå över när du har klarat av det du skulle göra. Men ibland håller oron i sig och går inte över. Du känner dig orolig och ängslig hela tiden. Kanske tänker du mycket på framtiden och känner dig osäker eller ältar sådant som ligger bakåt i tiden.

Ibland är det tydligt vad oron handlar om. Det kan vara en särskild situation eller särskilda saker. Men ibland är det otydligt vad som gör att du känner dig orolig. Du känner så utan att riktigt förstå varför.

Oro är en jobbig känsla som kan vara svår att bli av med. Det kan också göra att du får andra besvär, till exempel tappar aptiten, får ont i magen eller får sömnproblem eller koncentrationsproblem.

En del blir lättare oroliga än andra. Det beror på hur du är som person – vissa är mer känsliga än andra. Olika personer har också haft olika upplevelser och erfarenheter i livet som kan bidra till att de lättare blir oroliga.

Under perioder när det händer mycket nytt i livet är det lättare att känna sig orolig. Tonåren brukar vara en sådan period för många. Då är det vanligt att du börjar tänka mer på vem du är, vad du tycker är viktigt, vad du gillar och inte gillar, vad du står för, och så vidare.

Läs mer om självbild och identitet.

Ofta används ordet ångest för att beskriva oro. Ångestsyndrom är egentligen något mer än oro. Det är en diagnos som beskriver så stor oro och rädsla att känslorna tar över livet. Då kan du inte längre göra vanliga saker och du blir begränsad i vardagen.

Läs mer om ångest.

Få stöd och hjälp

Om du ofta känner dig orolig eller om du har gjort det under en längre tid kan du behöva stöd och hjälp. Ofta kan det hjälpa att få stöd från någon du litar på. Berätta för en kompis, din pojk- eller flickvän eller någon i familjen om din oro. Det kan kännas skönt att ha någon som lyssnar på hur du känner och mår. Ofta kan det minska oroskänslorna.

Ibland kan du behöva prata med en vuxen. De brukar kunna hjälpa till med att hitta lösningar på det som gör en orolig. Det kan vara en förälder, någon på ungdomsmottagningen, UMO, eller elevhälsan. Om det känns svårt att prata kan ett första steg vara att chatta anonymt med någon. På Tjejzonen, Killfrågor och Bris kan du få stöd om du mår dåligt. De chattar med unga vissa dagar och tider.

Vad kan du göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att hantera din oro. Även om det känns svårt, kan du försöka utmana dig själv och närma dig det som gör dig orolig och rädd. Om du till exempel är rädd för att prata inför klassen kan du behöva ta mod till dig och göra det ändå. Eller om du känner dig orolig när du ska träffa nya människor så kan du tvinga dig att göra det. Efteråt brukar det kännas bättre för att du vågade göra det fast det kändes svårt. Ofta gör det att du får högre självkänsla så att det känns mindre farligt nästa gång.

För att lättare våga närma sig det som gör dig orolig kan du förbereda dig. Du kan tänka ut innan vad du vill säga i klassen och öva på det hemma. Beroende på vad som gör dig orolig kan du förbereda dig på olika sätt, till exempel genom att läsa på, söka efter information på nätet eller prata med någon som har erfarenhet av det du oroar dig för.

Det kan också hjälpa att göra olika övningar där du tränar på att minska din oro. Du kan också prova olika metoder och avslappningsövningar för att stressa mindre och varva ner, till exempel andningsövningar, meditation och yoga.