Ångest

Att känna oro och rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det.

Men ibland kan du känna dig orolig och rädd fast det inte finns någon fara. Känslorna av oro och rädsla tar över livet så att du inte kan göra vanliga saker längre och du blir begränsad i din vardag. Då kallas det ångest.

Det finns olika typer av ångest:

  • Generaliserad ångest är när du är orolig över det mesta i livet. Du har svårt att kontrollera din oro och tycker kanske att du behöver vara orolig för att alltid vara beredd på hemska saker som kan hända. Det är till exempel vanligt att oroa sig för att någon i familjen ska råka ut för en olycka, att du själv ska bli sjuk eller att du inte kommer att klara av skolan.
  • Panikångest är när ångesten sätter sig i kroppen i form av panikattacker. Attackerna kommer utan förvarning och gör att du får hjärtklappning och blir yr, illamående och andfådd. Du kan bli rädd och tro att du är sjuk, att du ska dö eller att du ska förlora kontrollen och bli galen. Det är också vanligt att få panikattacker på särskilda platser som du sedan helst vill undvika, till exempel på bio, i tunnelbanan eller i stora folksamlingar.
  • Separationsångest är när du inte vill vara ensam och blir orolig när du måste skiljas från till exempel dina föräldrar eller din pojk- eller flickvän. Det är vanligt att ångesten kommer när du ska sova borta eller gå till skolan.


Ångest påverkar hela ens vardag. Förutom att själva ångestkänslorna är svåra att stå ut med, så kan kroppen påverkas. Du kan bli spänd och trött i musklerna, få hjärtklappning, yrsel, magont, huvudvärk eller må illa. Ångesten kan också göra att du undviker aktiviteter och vänner, fast du egentligen inte vill undvika dem. Du kan också få svårt att koncentrera dig och klara skolan. 

Ofta kan familj och andra runt omkring ha svårt att förstå ångesten. De tycker inte att det finns något att oroa sig för och förstår inte hur du kan vara så rädd för något som de tycker är ofarligt.

Få stöd och hjälp

Om du känner ångest som gör att det är svårt att klara vardagliga saker, till exempel att gå i skolan, äta och sova ordentligt, eller att träffa kompisar, kan du behöva stöd och hjälp. Då kan det vara svårt att själv ta sig ur den oro och rädsla du känner.

Ett sätt att få hjälp är att ta kontakt med skolsköterskan eller kuratorn på skolan. Vissa skolor erbjuder stödjande samtal. Skolan kan också hjälpa till med vidare kontakter om du behöver mer stöd. Det kan till exempel vara hjälp med att vända sig till BUP. Du kan också ta direkt kontakt med oss på BUP eller be dina föräldrar om hjälp. Läs mer om vad som händer på BUP här.

Vad kan du göra själv?

Många tycker också att det hjälper att berätta om ångesten för någon de känner sig trygga med. Därför kan det vara bra att berätta för en kompis, sin pojk- eller flickvän eller någon i familjen om sin oro och rädsla.

När du känner ångest är du ofta känslig för stress. Därför är det viktigt att tänka igenom vad som gör dig stressad och försöka ändra på de sakerna. När du är mindre stressad kan ångesten minska och det kan bli lättare att sova, vilket också är en viktig del i att kunna må bättre. Det är också viktigt att ta hand om sin kropp genom att äta ordentligt och att röra på sig. Att äta bra och regelbundet gör att du får mer ork.

Motion gör både att du orkar mer och att du sedan kan slappna av lättare.