Sorg och saknad

Sorg är känslor du får när du förlorar någon som står dig nära. Det kan vara en mormor, morfar, farmor eller farfar, förälder, någon annan släkting, en vän eller ett syskon. Det kan också vara ett husdjur.

Du saknar den som har gått bort, men du kan också sakna personer som du har tappat kontakten med, till exempel en förälder i samband med skilsmässa, om det tar slut med en pojkvän eller flickvän eller om någon flyttar långt bort. Saknad kan ibland kännas lika starkt som sorg.

Du kan också sörja förändringar som händer i livet, till exempel att du själv eller någon nära person drabbas av en sjukdom eller olycka.

Alla reagerar olika på sorg

Alla reagerar olika på sorg och saknad. Många blir ledsna och gråter. Andra blir arga och irriterade. Det finns även de som vänder ilskan inåt och blir nedstämda. Det sägs ibland att ”sorgen är randig”. Med det menas att du kan ha stunder när du känner dig glad, skrattar, skojar och mår bra, fast du är i en period av sorg. Du orkar helt enkelt inte vara ledsen hela tiden. Det är normalt och inget du ska ha dåligt samvete för.

Det är också olika hur stark reaktionen blir. Liknande händelser kan drabba två personer olika hårt. Hur du klarar av att förlora någon kan dels bero hur mycket du har behövt uppleva förluster tidigare, dels vilket stöd du har från familj, vänner och andra personer runt omkring dig.

Alla får uppleva sorg någon gång i livet. Att sörja kan ta tid, men det hjälper en att bearbeta och acceptera det som har hänt. Med tiden minskar smärtan, men du kan behöva stöd och hjälp att ta dig igenom den svåraste tiden. Du behöver tröst och du behöver våga ta emot trösten.

Få stöd och hjälp

Om du behöver hjälp med att ta dig igenom den svåraste tiden av sorg kan det ofta vara bra att vända sig till en kompis, en förälder eller någon annan du litar på. Att få prata om sina känslor och ha någon som lyssnar kan ge tröst. Ibland är det hela familjen som sörjer, till exempel om någon har gått bort som alla kände. Då kan du behöva prata med någon utanför familjen.

Det finns också ställen på nätet där du kan chatta med någon och få stöd om du mår dåligt, till exempel Tjejzonen, Killfrågor och Bris.

Du kan också vända dig till en ungdomsmottagning, skolsköterskan eller en vårdcentral. Om sorgen leder till andra svårigheter, till exempel att du helt slutar gå i skolan, slutar äta eller hamnar i en depression, bör du söka hjälp. Det är naturligt att reagera starkt och vanligt att inte ha aptit eller orka gå i skolan en viss tid efter det som har hänt. Men efter ett tag måste livet återgå till det normala igen. Om du inte klarar det efter ett par veckor, kan du behöva hjälp.

I vissa fall kan du behöva mer specialiserad vård. Då kan ungdomsmottagningen, skolsköterskan eller vårdcentralen hjälpa till med vidare kontakter till oss på BUP. Hjälpen du får på BUP ser olika ut beroende på vad sorgen har skapat för problem för dig. Det kan till exempel vara behandling mot depressionen, stöd för att hantera sömnproblem eller ilska och utbrott.

Vad kan du göra själv?

En person som är i sorg brukar dra sig undan och tappa lusten och energin att göra saker. Du kanske äter sämre eller inte alls. Det är okej att känna sig ledsen, gråta och du behöver bli tröstad. Men för att må bättre måste du också försöka leva så vanligt som möjligt. Det är bra att försöka ha en normal dygnsrytm, äta regelbundet och att röra på sig.

När du rör på sig skapas ”må-bra-hormon” i kroppen och det är en viktig del i att må bättre. Det kan också bidra till att du sover bättre. Därför är det bra att försöka gå och träna eller komma ut och ta en promenad. Då har du bättre möjligheter att skingra tankarna och få andra intryck.

Du behöver också göra roliga saker ibland så att du inte bara tänker på sorgen hela tiden. Det kan till exempel vara bra att skaffa ett fritidsintresse. Du bör också försöka göra sådant som du brukar gilla att göra, till exempel träffa kompisar, lyssna på musik, gå på bio, fika och spela spel.