Könsidentitet

Könsidentiteten är det kön du identifierar dig som. Det finns många sätt att identifiera sitt kön. Det är du själv som bestämmer vilka ord du vill använda om dig själv och hur du definierar ditt kön.

För vissa är det självklart vilket kön de tillhör och något som inte ändras. För andra kan könsidentiteten förändras genom livet. För vissa är det viktigt att veta hur de identifierar sig, och för andra spelar det ingen roll.

Vad är trans?

Trans är en förkortning för transperson. Gemensamt för transpersoner är att könsidentiteten inte stämmer överens med det juridiska könet, det vill säga det kön du tilldelas när du föds.

Att vara transperson är inte en sexuell läggning. Som transperson kan du vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat som bäst beskriver din sexuella identitet. Du bestämmer själv om du vill definiera dig som transperson.

Vad är könsdysfori?

För de flesta stämmer könsidentiteten överens med det juridiska könet, men inte för alla. Om könsidentiteten inte stämmer med det juridiska könet och du mår mycket dåligt över detta kallas det könsdysfori.

Könsdysfori innebär att du mår psykiskt dåligt och inte kan fungera i vardagen på det sätt som du vill. För ungdomar med könsdysfori kan puberteten vara en extra psykisk påfrestning som kan leda till depression, ångest och social isolering.

Om du har könsdysfori kan du ha en önskan om könsbekräftande behandling, det vill säga att vilja ändra på kroppen så att den stämmer överens med könsidentiteten. För att erbjudas behandling krävs en medicinsk diagnos. För att fastställa en diagnos krävs en könsutredning.

Få stöd och hjälp

Att fundera kring sin könsidentitet kan kännas förvirrande och ensamt. Då kan det hjälpa att prata med personer som har liknande erfarenheter. Du kan till exempel kontakta RFSL eller RFSL Ungdom. RFSL är förbundet för homosexuella, bisexuella, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för hbtqi-personers rättigheter.

På RFSL Ungdoms och RFSL:s webbplats Transformering.se finns information om hur en könsutredning går till. Där finns också kontaktuppgifter till stöd- och samtalsgrupper.

Om du mår mycket dåligt och till och med har självmordstankar bör du söka hjälp. När du är mitt uppe i det jobbiga är det vanligt att allt känns hopplöst och att inget kan bli bättre. Men det finns hjälp att få. Det första steget är att berätta för någon hur du mår – gärna för en vuxen person som du har förtroende för. Det finns många som mått mycket dåligt och tänkt på självmord tidigare i livet som nu mår bra.

Ett sätt att få hjälp är att ta kontakt med elevhälsan. Vissa skolor erbjuder stödjande samtal. Du kan också ta kontakt med ungdomsmottagningen.

Både skolan och ungdomsmottagningen kan hjälpa till med att kontakta BUP om du behöver mer stöd. Det går också att vända sig direkt till BUP eller be sina föräldrar om hjälp med att ta kontakt.