Fobi och rädsla

Rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det. Men att bli överdrivet rädd för något kallas fobi.

Då kan du känna dig så orolig och rädd att du måste fly eller undvika det du är rädd för. Det gör att många situationer blir besvärliga, att du blir begränsad i vardagen och får svårt att leva ett normalt liv.

Specifik fobi

Specifik fobi är att vara rädd för en särskild sak eller en särskild situation. Du kan till exempel vara rädd för insekter, spindlar, hundar, ormar, höga höjder, blod, sprutor, tandläkarbesök, kräkningar, hissar eller att flyga. Rädslan är då så stark att du får ångest.

Det kan också hända att din kropp reagerar genom att du får hjärtklappning, svettas, skakar och inte kan andas normalt, det vill säga du får en ångestattack. Det kan kännas omöjligt att närma sig det du är rädd för och du gör allt för att hålla dig borta från det som väcker din ångest.

Social fobi

Social fobi är att känna sig överdrivet rädd i situationer med andra människor. Du kan till exempel vara rädd för att ha redovisningar i skolan, räcka upp handen eller prata högt inför klassen, att gå på fest, att äta och dricka tillsammans med andra eller att säga vad du tycker.

Rädslan kan göra att du svettas, darrar, blir andfådd och känner dig yr, att hjärtat slår hårt och att du känner dig stel i kroppen. Det kan göra att du börjar tänka elaka saker om dig själv, till exempel att du tror att andra tycker att du är tråkig, osmart eller onormal, att du är konstig eller ser dum ut.

En del med social fobi känner sig rädda för en eller ett par särskilda situationer. Andra är rädda för de flesta situationer där det finns andra människor.

Få stöd och hjälp

Om du är så orolig och rädd att du får problem och blir begränsad i din vardag, bör du söka stöd och hjälp. Då kan rädslan göra att du isolerar dig för att du undviker att göra saker, till exempel att gå i skolan eller att umgås med kompisar.

Ett sätt att få hjälp är att ta kontakt med elevhälsan. Vissa skolor erbjuder stödjande samtal. Skolan kan hjälpa till med vidare kontakter till oss på BUP om du behöver behandling. Du kan också vända dig direkt till BUP eller be dina föräldrar om hjälp med att ta kontakt. Läs mer om vad BUP gör här.