Här finns en sammanställning av rapporter från BUP. Många av rapporterna finns att ladda ned som pdf-filer. Övriga går att beställa från BUP på telefon 08-514 520 40 eller via e-post: eva.i.nordin@sll.se.
I listan nedan finns de senaste rapporterna som BUP har givit ut. Här finns också ett urval av de mest nedladdade rapporterna. Äldre rapporter finns i vårt arkiv.
Senaste rapporterna
Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting – Hur gick det för DBT-projektets patienter?
BUP-rapport 2011/3
Camilla Hallek, Niclas Borg, Camilla Kordnejad-Karlsson, Jan-Olov Larsson och Camilla Rudeberg
BUP Stockholm startade ett projekt för att införa dialektisk beteendeterapi (DBT) hösten 2005. Projektet visade på goda resultat och DBT blev en permanent verksamhet 2008. I denna rapport får vi veta mer om hur det gick för DBT-projektets patienter. Den första delen av rapporten beskriver hur DBT-teamet startade och den andra delen är en utvärdering av DBT-behandling för ungdomar och deras familjer.
BUP-rapport dialektisk beteendeterapi.pdf
Psykiatriskt arbete med barn och unga i migration. Vad behöver man tänka på? – Erfarenheter och reflektioner på BUP Lunden Stockholm.
BUP-rapport 2011/2
Andreas Tunström, Marie Balint och Bitte Nordström
I denna skrift ger BUP Lunden, en specialenhet för barn och unga i migration, en beskrivning av de erfarenheter som samlats hos dem under åren. I skriftens första del klargörs en del grundbegrepp. Vem är flykting, vad menas med migrant, vilka kallas papperslösa, vem är en ensamkommande ungdom, asylprocessen och så vidare. I den andra delen diskuteras om den annorlunda kulturella bakgrunden har betydelse i det barnpsykiatriska arbetet. Skriftens sista del fokuserar på familjearbetet både under asylfasen och när familjen har uppehållstillstånd i Sverige. I appendix finns förslag på en mall som kan vara stöd när man utformar intyg eller utlåtande i asylärenden.
BUP migration 2011.pdf
Grunder i Barn- och ungdomspsykiatriskt arbete – Om värderingar, möten, förhållningssätt och bedömningar.
BUP-rapport 2011/1
Sten Lundqvist
Denna skrift syftar till att beskriva grundläggande synsätt och värderingar inom barn- och ungdomspsykiatrin och hur dessa kommer till uttryck i den praktiska verksamheten. I rapportens första del beskriver författaren basen för BUP:s verksamhet – att alltid utgå från barnets eller tonåringens perspektiv samt att se patienten i ett familjesammanhang. Med rapportens första del som bas diskuterar författaren i rapportens andra del hur de grundläggande värderingarna kommer till uttryck i ett första möte med BUP. Vidare beskriver författaren olika förhållningssätt för att som behandlare skapa ett förtroendefullt samarbete med familjen och samtidigt erhålla ett underlag för bedömning och diagnostisering.
BUP-grunder-i-arbetet-2011.pdf
Initial bedömning på öppenvårdsmottagningar inom barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms län – en jämförelse mellan BCFPI, DAWBA och ett lokalt utvecklat mottagningssätt.
FoU-rapport 2010-3
Margareta Carlberg, Mia Danielsson, Jan-Olov Larsson och Olle Lindevall
Då man på några BUP-mottagningar önskade förbättra mottagandet av nya patienter, tillkom denna studie i syfte att undersöka om bedömning inom BUP underlättades av systematiskt insamlad information. Fokus lades på familjer med barn mellan cirka 5 och 17 års ålder. Tre modeller jämfördes utifrån hur väl man når patienterna, föräldraperspektiv, personalperspektiv, systematik i data och inverkan på vården. Alla modellerna har både goda egenskaper och svagheter, men DAWBA förefaller mest lovande när det gäller screening i större skala. Det krävs dock ordentlig förankring inom mottagningen, tydligare översikter och smidiga praktiska lösningar för att DAWBA ska fungera.
Initial-bedomning-Pdf-version.pdf
Den slutna vården - En kartläggning av patienter med många vårddygn på BUP-kliniken
FoU-rapport 2010-2
Mia Danielson och Tobias Edbom
Av den totala BUP-populationen utgör kliniken ca 4 procent av alla patienter. Resursmässigt står klinikvården för ca 30 procent av BUP:s resurser. Även om det är patienter med ett betydande vårdbehov som är aktuella för slutenvård finns det i dag stor spridning vad gäller just vårdtider inom kliniken. Kunskapen om vad som förklarar dessa skillnader är dock begränsad. Syftet med denna kartläggning är att få mer kunskap om de patienter som har flest vårddygn inom kliniken, vilken vård dessa patienter får på kliniken samt få reda på mer vad som föranleder inläggning och vad som tar vid efter vår-den vid klinken. Rapporten är indelad i två delar. Den första delen har som syfte att utifrån Pastill jämföra patientgruppen med många vårddygn (28 dygn eller mer) och övriga patienter för att se vad som kännetecknar de olika patientgrupperna. Den andra delen är en fördjupad journalstudie av 29 patienter med många vårddygn med syftet att närmare studera vårdprocessen.
Den slutna vården.pdf
Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm - Kartläggning och faktasammanställning.
Rapport 2010-2
Maria Dunerfeldt, Anna Elmund och Bengt Söderström
Floran av självskattningsformulär och andra strukturerade bedömningsinstrument som kan användas inom det barn- och ungdomspsykiatriska fältet växer snabbt och oöverskådligt. Ofta är den tillgängliga informationen om de instrument som används otillräcklig. Detta kan gälla allt från sådant som licens- och upphovsrättsförhållanden till grundläggande fakta om validitet och reliabilitet eller hur kvaliteten på svenska översättningar garanterats.Författarna bakom rapporten har genomfört en systematisk kartläggning av användningen av bedömningsinstrument och formulär, men också lagt ner ett omfattande arbete med att samla in fakta om 126 instrument. För att inte riskera att gå vilse i djungeln av formulär och bedömningsinstrument är det väsentligt att känna till vilka syften instrument ursprungligen konstruerats för och i vilka sam-manhang de prövats ut. Faktasammanställningen som i en bilaga utgör en stor del av denna rapport är därför ett värdefullt referensmaterial och beslutsstöd för verksamheter såväl som för enskilda kliniker i valet av bedömningsinstrument.
Bedömningsinstrument.pdf
Till sidans topp
Små barn på BUP - Uppföljning av insatser till småbarnsfamiljer
Fou-rapport 2010-1
Anna Skagerberg
Syftet med den här rapporten är att beskriva arbetet med de små barn under 4 år, och deras familjer, som kommer till barnpsykiatrin och ge svar på frågan hur uppdraget när det gäller små barn förvaltas. För familjer med barn under 1 år, är den vanligaste kontaktorsaken svårigheter som här kategoriserats som ”Mammaproblem” och i allmänhet hänför sig till mammas nedstämdhet eller starka oro. För barn 1–3 år är de vanligaste kontaktorsakerna ”Oro för avvikelser i barnets utveckling” och ”Trots och aggressivitet”. Behandlingarna har innefattat en stor variation av insatser såsom familjesamtal med undersökande, stödjande och vägledande målsättning, observation av barnen, testningar med standardiserade metoder, bedömning av barnen i samspel med föräldrarna och i förskolan, familjeterapi och samspelsbehandling för barn och föräldrar enskilt eller i grupp.
Skagerberg-Små barn på BUP.pdf
Från uppgivenhet till skolstart - Stockholms läns landstings arbete med barn med uppgivenhetssymtom. Mars 2005 – september 2006 .
Skrifter från Barn- och ungdomspsykiatrin – nr 3.
Lotta Wiberg
På uppdrag av beställaren och efter ett beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) i oktober 2004, implementerades i mars 2005 en ny vårdstruktur inom Stockholms läns landsting för asylsökande barn med uppgivenhetssymtom. Beslutet innebar att BUP fick ett övergripande vårdansvar för dessa patienter, medan det barnmedicinska ansvaret förlades på Sachsska Barnsjukhuset i samverkan med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet. Allmänpsykiatrin fick – via Länsakuten på S:t Göran – en viktig roll i den nya vårdkedjan, då asylsökande föräldrar med egna psykiatriska problem, sedan januari 2005 hade fått rätt till psykiatrisk behandling om barnets psykiska hälsa så krävde. Uppdraget att samordna insatserna från vårdkedjan lades på BUP:s Flyktingenhet. Rapporten avser att utgöra en kartläggning av vilka barn och familjer som kommit att omfattas av vårdkedjan, samt en beskrivning av vårdkedjans arbete och vårdresultat under perioden mars 2005 – september 2006.
Till sidans topp
Äldre rapporter
Rapporter från åren 2004–2010 finns i vårt arkiv.