BarnInternetProjektet: Utveckling av internetbaserad behandling för barn med ångest
Eva Serlachius, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Det övergripande syftet med BarnInternetProjektet (BIP) är att öka tillgängligheten till evidensbaserad behandling för barn och ungdomar. Ångeststörningar är bland de vanligaste psykiska problemen hos barn och ungdomar men de evidensbaserade behandlingsmetoder som finns når inte alla som skulle kunna ha nytta av dem. Internetförmedlad behandling skulle kunna öka tillgängligheten till dessa metoder. Därför arbetar BIP med att utveckla och utvärdera en internetförmedlad KBT-behandling för barn med ångeststörningar. Behandlingens effekt kommer under de närmaste åren att prövas i kliniska studier. Vi kommer att informera på www.bup.se/bip när vi rekryterar till olika studier. Man kan alltid anmäla sitt intresse att delta i studier på www.studie.nu och blir då kontaktad när det är dags att sätta igång.
Children’s Global Assessment Scale (C-GAS): Utveckling och implementering av en metod för funktionsbedömning av barn och ungdomar med psykiska symtom
Anna Lundh, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
CGAS är en skattningsskala där behandlare bedömer funktionsnivån hos barn och unga med psykiska symtom i åldrarna 4-20 år. Doktorand Anna Lundh, överläkare och studierektor för ST-läkarutbildningen inom BUP, utvärderar två träningsmetoder som praktiserats inom BUP för att förbättra reliabilitet och validitet vid användning av CGAS i ett större kliniskt sammanhang. I doktorandarbetet undersöks också hur CGAS varierar i förhållande till olika diagnosgrupper, vårdnivåer och mängden erbjuden vård.
ADHD och utagerande beteende hos ungdomar i relation till MAO-B och polymorfism i kandidatgener
Jan-Olov Larsson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Jan-Olov Larsson, utvärderingsenheten BUP, leder projektet där även bl.a. Kerstin Malmberg, överläkare på BUP Skärholmen deltar. Symtom på ADHD och utagerande beteende hos 156 tvillingpar ungdomar bedöms med en strukturerad klinisk intervju. Blodprov analyseras hos 247 individer.
Analys av tarmfloran, särskilt clostridiearter, hos barn med autismspektrumdiagnos (ASD)
Harald Sturm, Institutet för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet
ASD är ett paraplybegrepp för flera tillstånd. Under senare år har ett fåtal studier av barn med autism påvisat en överrepresentation av vissa bakterier med känd förmåga att producera gifter som bland annat kan påverka nervsystemet. I samarbete med Smittskyddsinstitutet, BVC, och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset kartlägger Harald Sturm, överläkare vid Neuropsykiatriska resursteamet BUP Farsta, och hans medarbetare tarmfloran hos barn med ASD och jämför med kontrollpersoner från samma geografiska område.
Autismspektrumstörningar hos unga – etiologi och konsekvens
Cecilia Magnusson, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Cecilia Magnusson och medarbetare kartlägger olika miljöfaktorers roll för uppkomsten av autismspektrumstörningar (AST). Föräldraålder, komplikationer under graviditet och förlossning samt tidiga infektioner undersöks. Dessutom kartläggs hälsomässiga och sociala konsekvenser av AST avseende somatisk och psykiatrisk sjuklighet, skolresultat och social marginalisering inklusive antisocialt beteende. Registerdata, bl.a. från BUP används.
Barn och ungdomar/unga vuxna i psykodynamisk korttidspsykoterapi
Agneta Thorén, Ericastiftelsen
Projektet syftar till utvärdering och metodutveckling. Terapin omfattar bedömning plus 12 sessioner. Arbetet sker med fokus på centralt tema. Uppföljning görs efter 6 och 12 månader. Kvasi-randomisering sker till behandlingsgrupp respektive väntelistekontroll. Terapierna bedrivs vid Ericastiftelsen och BUP.
Barnpsykiatriska tillstånd och kriminalitetsutveckling
Marie Torstensson Levander, Fakulteten för Hälsa & samhälle, Malmö högskola
Projekt i samarbete med SLSO:s BUP-division och Karolinska Institutet. Patienter registrerade i BUP:s kliniska databas som avslutat kontakten med öppenvårdsmottagning 2003-2005 jämförs med matchade kontrollpersoner. I databasen finns bl.a. uppgifter om symtom, diagnos, familjesituation, social bakgrund, psykosociala stressfaktorer, funktionsnivåbedömning, behandling samt bostadsområde. Samband med kriminalitetsdata från polisens misstankeregister, områdesdata från en offer- och trygghetsundersökning genomförd i Stockholm 1995, samt officiell statistik från Stockholms stad studeras.
”Du är inte ensam. Jag hade lika gärna kunna skriva det där” - Ungdomar kommunicerar om psykiskt lidande via Internet
Karin Osvaldsson, Tema Barn, Linköpings universitet
Kommunikationen kring psykiskt lidande på den virtuella anslagstavlan på www.bup.nu studeras genom att inlägg under två års tid analyseras. Utifrån narrativ teori ses texterna som berättelser, berättelser som hör ihop då de skapats i samma kontext och tematiskt rör sig kring psykisk lidande. De beskrivningar som skribenterna gör närstuderas – hur går de till väga för att bli förstådda av varandra?
Evidence-based planning of mental health care among children and youth
Jocelyne Ängeslevä, Medical Management Centre, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska Institutet
Doktorand Jocelyne Ängeslevä analyserar processen för beställning av barn- och ungdomspsykiatri, undersöker hur barns psykiska hälsa kan mätas samt jämför ohälsotal i olika Stockholmsområden. Intervjuer om kunskaper och uppfattningar om barn- och ungdomspsykiatri, vårdbehov etc. genomförs med BUP:s ledning och med politiker och tjänstemän inom landsting och socialförvaltning.
EPOS-projektet (The Erica Process and Outcome Study)
Gunnar Carlberg, Ericastiftelsen
Fyra BUP-mottagningar i Stockholm har deltagit i projektet som är en multicenterstudie med patienter från Ericastiftelsen, BUP Stockholm, BUP-kliniker i övriga Sverige samt Danmark. 38 målrelaterade, tidsbegränsade barnpsykoterapier med parallell föräldrakontakt studeras både vad gäller utfall och process.
Ericastiftelsens databasprojekt
Gunnar Carlberg, Ericastiftelsen
Data samlas in från barn- och ungdomspsykoterapier som bedrivits som utbildningsterapier, forskningsterapier och terapier inom den ordinarie kliniska verksamheten vid Ericastiftelsen. Dokumentation genom före och eftermätningar med CGAS, SDQ, DSM-IV, SCL-90. BUP:s databas Pastill utgör referensmaterial.
Gilbert
Clara Gumpert, Institutet för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Clara Gumpert, tjänstledig från utvärderingsenheten BUP, med medarbetare bl.a. från BUP undersöker skillnader i sättet att utforska, titta på och tolka bilder av ansiktsuttryck mellan tre grupper barn: Barn med normbrytande beteenden samt svårigheter med inkännande empati; barn med autism respektive barn utan sådana svårigheter. Dessutom utvärderas om eventuella svårigheter att läsa av ansiktsuttryck är relaterat till neuropsykologiskt fungerande.
Kognitiva profiler (WISC-III) hos barn med olika autismspektrumtillstånd
Eric Zander, Institutet för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
Eric Zander, psykolog vid Neuropsykiatriska resursteamet i BUP:s verksamhetsområde Sydost, undersöker och jämför mönster av styrkor och svagheter i ett vanligt begåvningstest hos ett stort urval av barn med autistiska syndrom, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd samt hos barn utan autismspektrumtillstånd.
NordLOTS – Nordic Longterm OCD Treatment Study
Tord Ivarsson, Regionsenter for barn og unges psykiske helse (RBUP), Norge
En multicenterstudie som drivs av RBUP i samarbete med flera kliniker i Norge, Universitetet i Århus, Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg och BUP i Stockholm. Studien utvärderar i ett första steg behandling för barn och ungdomar med tvångssyndrom i form av kognitiv beteendeterapi (KBT). I nästa steg jämförs fortsatt KBT med medicinering i kombination med terapi för de svårt sjuka som inte svarat på den första behandlingen. I ett tredje steg prövas ytterligare en medicin.
Samverkan mellan landsting, kommun och skola – en fråga om professionellas sociala kunskap och om hur den kan förändras
Catharina Widmark, Medical Management Centre, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska Institutet
Doktorand Catharina Widmark, BUP verksamhetsområde Sydost, undersöker förutsättningarna för samverkan mellan professionella i fyra studier. Särskilt fokus sätts på social kunskap, som utvecklas i respektive organisation. Studierna ingår i projektet ”psykisk hälsa, barn och unga” som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting med syfte att utifrån helhetssyn synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska hälsa i landet.
Självskadebeteende – sociala faktorers roll för risker och konsekvenser
Karin Engström, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Karin Engström i samarbete med bland andra Jonas Fäldt, psykolog vid BUP:s DBT-team och Eva Serlachius och Jan-Olov Larsson från utvärderingsenheten BUP. BUP-patienter som registrerats ha självskadebeteende som kontaktorsak och självmordsförsök som diagnos studeras. Påverkan av och samverkan med sociala faktorer undersöks samt vilken behandling patienterna fått och hur det går för dem som vuxna.
Traumafokuserad behandling för våldtagna flickor 13 – 17 år
Carin Nordenstam, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Medicinska fakulteten, Uppsala universitet
Carin Nordenstam, kurator på BUP Vasa, jämför en strukturerad gruppterapeutisk metod med standardbehandling för tonårsflickor som efter våldtäkt sökt vård vid Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset. Grupperbjudandet är en kort krisgrupp som jobbar med att öka motståndskraft och förmåga att återhämta sig. Generella risk- och skyddsfaktorer undersöks också samt vad flickan och hennes föräldrar tycker om den vård hon/de fått i förbindelse med våldtäkten.
Utvärdering av stödinsatser riktade till barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj
Anders Broberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
På uppdrag av Socialstyrelsen utvärderas insatser för barn som upplevt våld i familjen. Effekterna av olika typer av insatser vid både specialiserade och ordinarie verksamheter utvärderas och jämförs. BUP Bågen är en av de specialverksamheter som ingår i utvärderingen.
Forskning om sårbarhet och återhämtningsfaktorer (resiliens) hos barn som utsatts för familjevåld
Tanja Hillberg, Centre for Forensic and Criminological Psychology, University of Birmingham, England
Doktorand Tanja Hillberg genomför inom ramen för sin avhandling en journalstudie på BUP Bågen. Studien syftar till att studera risk och skyddsfaktorer hos barn som utsatts för familjevåld i relation till deras psykosociala och psykiska hälsa samt återremisser.