”Äntligen var det någon som förstod mig”

Att städa, lösa mattetal eller kallprata på en fest kan verka enkelt. Men för Sara har det alltid varit en utmaning. För några år sedan fick hon hjälp att förstå varför. Nu är hon ambassadör för riksförbundet Hjärnkoll och föreläser om psykisk ohälsa bland unga.

För Sara började problemen på högstadiet. Värst var det på mattelektionerna där hon förväntades lösa uppgifterna på ett visst sätt. Ett sätt som inte fungerade för henne.

– Även om jag kom fram till rätt svar så fick jag fel. Jag kände mig så dålig på matte och skämdes när jag skulle svara på frågor inför hela klassen, säger Sara.

Speciellt jobbigt var det när de skulle lösa uppgifter i grupp. För Sara var det lättare att lösa uppgifter ensam, på sitt eget sätt.

– Ofta behövde jag fundera länge och kunde sitta och stirra framför mig i en halvtimme. Då kom läraren bort till mig och undrade hur det gick, vilket gjorde att jag tappade koncentrationen, säger hon.  

Ingen trodde henne

Sara fick alltid höra att hon var smart. Och att när hon väl gjorde saker så gjorde hon dem bra.

– Det gjorde att ingen trodde på mig när jag sa att jag inte klarade av vissa saker. Varje gång jag försökte förklara fick jag höra att ”alla känner så i den här åldern”. Jag fick också höra att jag var lat.

För Sara kändes det som att det blev fel hur hon än gjorde.  

– Det var extra jobbigt när saker jag tyckte om att göra gick dåligt. Då kunde jag bli jättearg och vände ilskan mot mig själv.

När hon började på gymnasiet blev det allt svårare att fungera i sociala sammanhang.  

– Jag hade ångest för att gå till skolan och jag fick ångestattacker när jag var där. Tillslut mådde jag så dåligt att jag inte ville gå dit, vilket gjorde att jag missade mycket i skolan.

Fick någon att prata med

När Sara var 17 år pratade hon med en skolkurator som hjälpte henne att komma i kontakt med BUP.

– När jag kom dit ställde de några kontrollfrågor som stämde på pricken in på mig. Äntligen var det någon som förstod mig och kunde sätta sig in i hur jag hade det.

På BUP fick Sara veta att hon led av depression och social fobi.

– Det betydde mycket att ha någon att prata med och även om jag gick på BUP knappt ett år så hann det hända mycket under den tiden. Jag fick också bra stöttning av mina föräldrar.

Senare fick Sara diagnosen add som är en förkortning för attention deficit disorder. Add är en form av adhd som innebär att man har svårt med uppmärksamhet och koncentration, men utan att vara överaktiv. För Sara innebär att hon har svårt att komma igång med saker och att avsluta saker. Hon har även svårt med rutiner. Städning är ett sådant exempel.

– Man får till exempel lära sig att laga mat, men städning är någonting som man förväntas kunna. För mig är det svårt att veta var jag ska börja. Det blev ofta bråk kring städningen när jag växte upp. När pappa bad mig att bara städa undan fem saker i taget så gick det bättre.

– För mig är det lättare att dela upp saker i mindre delar och ta en sak i taget. Jag har också lärt mig att allt inte behöver vara så perfekt. Det är till exempel bättre att lämna in en skoluppgift som inte är perfekt än att inte lämna in något alls.

Sara fick även diagnosen atypisk autism vilket betyder att hon uppfyller vissa kriterier för autism men inte alla. För Sara innebär det att vissa sociala situationer är svårare än andra.

– Som fester där man förväntas mingla och småprata. För mig är det svårt att veta vad jag ska säga eller hur jag ska bete mig.

Trivs på scenen

Däremot trivs hon på konserter och på scenen.

– Jag är en teaterapa som alltid älskat att stå på scenen men när jag kliver av den vill jag bara gå och gömma mig. Nu har jag lärt mig vilka situationer jag ska undvika och jag har blivit bättre på att säga ifrån.

Nu kan Sara lättare förstå sig själv och varför hon reagerar som hon gör. Hon kan även se fördelarna med att inte vara som alla andra.

– Det är viktigt att hitta sin egen positiva sida. Jag är till exempel kreativ och jag är ofta väldigt bra på det jag tycker är intressant. Så är det viktigt att våga be om hjälp och inte försöka fixa allting själv.

Vill slå hål på myter 

I framtiden vill hon gärna jobba med djur eller syssla med skådespeleri. Hon har nyligen praktiserat på ett hunddagis.

– Det passade mig perfekt för jag tycker väldigt mycket om djur. De är så bekräftande och ger så mycket tillbaka. Det är också lätt för mig att läsa hundars beteende. Människor kan ibland vara svåra att avkoda.

Sara har även utbildat sig till ambassadör för riksförbundet Hjärnkoll. Förbundet informerar och slår ner på fördomar om psykisk ohälsa på arbetsplatser. De yngre ambassadörerna föreläser om psykisk ohälsa bland unga med inriktning på BUP, skolor och vårdcentraler.

– Som ambassadör vill jag slå hål på myter och bryta stigmatisering av psykisk ohälsa. Jag vill visa att vi är en grupp att räkna med.

Om Sara

Intressen: Teater, djur och att gå på konserter. 

Gör: Är ambassadör för rikförbundet Hjärnkoll. 

Hjärnkoll

Unga ambassadörer på riksförbundet Hjärnkoll bidrar med unik kunskap om hur vårdpersonal kan bemöta och stötta en person med psykisk ohälsa.

Läs mer om Hjärnkoll

Läs mer

Här finns råd och fakta om olika problem och svårigheter.

Adhd och add

Autismspektrumtillstånd

Social fobi och andra fobier 

Depression och nedstämdhet

Skicka en fråga till BUP

Fakta

Add är en förkortning av engelskans Attention Deficit Disorder som är en form av adhd, där man har svårigheter med uppmärksamhet och koncentration, men inte med överaktivitet.

Autismspektrumtillstånd, AST, visar sig väldigt olika för olika personer. Det som är gemensamt är att AST påverkar ens förmåga att vara social och kommunicera med andra

Atypisk autism innebär att man har många men inte alla kännetecken från någon av de andra diagnoserna inom autismspektrumet. 

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning