Våld

Våld kan vara antingen fysiskt eller psykiskt. Fysiskt våld är när någon till exempel slår, knuffar, biter, sparkar eller ruskar om någon annan. Fysiskt våld kan också vara att bli instängd, till exempel i en garderob, eller utstängd, till exempel på en balkong. Psykiskt våld är när någon säger kränkande och nedlåtande saker till en upprepade gånger.

Om någon gör en illa på ett sexuellt sätt brukar man kalla det sexuellt våld. Sexuellt våld kan också vara att någon rör ens privata kroppsdelar mot ens vilja. Läs mer om sexuella övergrepp.

Att se någon annan bli slagen kan vara lika skrämmande som att själv vara utsatt. Det kan vara en förälder som blir slagen, föräldrar som slår varandra, ett äldre syskon som slår en förälder eller en förälder som slår ett syskon.

Enligt FN:s Barnkonvention är det förbjudet att utöva våld mot barn och ungdomar. Där står att ”Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.”

Att utsätta någon för våld är också ett brott mot svensk lag.

 

Hur påverkas man av våld?

Hur man påverkas av våld är väldigt olika. Det spelar roll om det är en person som ska stå för ens trygghet eller en främmande person som utsätter en för våldet. Att behöva leva och bo med den person som använder våld skapar en tillvaro där man sällan kan känna sig trygg, till exempel om det är en förälder, styvförälder, ett syskon eller en pojk- eller flickvän. Det blir också mer påfrestande om det är en person som man behöver träffa varje dag, till exempel en skolkamrat. Om man utsätts en eller många gånger har också betydelse för hur hårt man påverkas.

En del som utsätts för våld blir nedstämda, ledsna och oroliga. Man kan få dålig självkänsla och känna sig värdelös. Det är också vanligt att man får svårt att koncentrera sig, vilket kan göra att det går sämre i skolan. Vissa blir istället arga, får svårt att kontrollera sin ilska och kanske själva börjar slå eller kränka andra.

Det är också vanligt att tro att det är ens eget fel att man blir slagen och kränkt. Den som utövar våldet kanske till och med säger att det är så. Men det är alltid den som slår som bär ansvaret. Det finns andra sätt att hantera ilska än att slå.

Att man utsätts för våld kan också leda till att man får psykiska problem, till exempel börjar skada sig själv, utvecklar en ätstörning eller blir deprimerad. Om man har utsatts för mycket våld finns risk för att man utvecklar posttraumatisk stress. Det betyder att man återupplever jobbiga minnen och fortsätter att vara rädd även när man inte längre är i fara.

 

Stöd och hjälp

Om man har blivit utsatt för våld, eller har sett någon annan bli det, kan man behöva stöd och hjälp. Man kan behöva bearbeta det som har hänt och ibland kan man också behöva hjälp med att förändra vem man bor med, vilka man träffar och under vilka former man träffar dem. Förändringarna kan vara nödvändiga för att man ska kunna känna sig trygg.

Det kan kännas svårt att berätta om att någon slår eller kränker en. Man kanske är rädd att den som slår ska bli arg, så att situationen blir värre. Man kanske också är rädd att den som slår ska hamna i svårigheter. Det är vanligt att man tror att det är ens eget fel att man blir slagen eller man skäms för det som händer. Men det är alltid den som slår som bär ansvaret och man har inget att skämmas för. Man måste våga berätta för att få hjälp. Den som slår behöver också få hjälp med att hitta andra sätt att hantera sin ilska.

Om man har försökt berätta, men ändå inte fått hjälp, kan det ta emot att försöka igen. Tyvärr är inte alla alltid så bra på att lyssna, så det kan behövas flera försök.

När man ska söka hjälp är det bra att börja prata med en vuxen man litar på. Det kan till exempel vara en förälder, en mor- eller farförälder, en kompis förälder, en lärare eller skolsköterskan. De kan hjälpa en att söka vidare hjälp, till exempel hjälp med att vända sig till BUP eller socialtjänsten. Som ung kan man också själv ta kontakt med en BUP-mottagning om man vill.

Om det känns svårt att berätta kan ett första steg vara att testa sina tankar och funderingar genom att chatta anonymt med någon. Tjejzonen och Bris chattar med ungdomar vissa dagar och tider.

Fråga BUP
Våra senaste frågor och svar

Radioteater om terapi

Tre ungdomar sitter i ett  väntrum. Terapeuten står i dörröppningen.

Terapioffer är en radiodramaserie om hur det är att gå i terapi. Lyssna på radioteatern om Nima som får samtalsbehandling efter att ha misshandlats av en klasskompis.

Lyssna på Terapioffer om Nima