Vad händer på BUP?

När man kommer till BUP behöver vi först ta reda på hur situationen runt omkring en ser ut, och ta reda på om man kanske behöver skydd. Det betyder att om man bor med en förälder som slår kan vi på BUP behöva anmäla det som pågår till socialtjänsten. Men vanligtvis gör vi inte det utan att den som är ung först får information om att vi tänker göra det.

Ingen situation är den andra helt lik och man behöver olika saker för att situationen ska bli bättre. För vissa kan det vara att man inte ska bo med personen som slår och då kan vi på BUP rekommendera vem man ska bo med för att kunna bara trygg. Vi kan också rekommendera att man inte ska träffa en person som utsätter en för våld eller att man bara ska träffas under trygga förutsättningar. Sedan ansvarar socialtjänsten för att det blir så. 

I andra fall kan man fortsätta att bo ihop, men då behöver man stöd och hjälp med att förbättra relationen. Den som utövar våldet behöver också hjälp med att hantera konflikter på annat sätt än att slå.

Vi på BUP tycker att det är viktigt att man får prata fritt när man kommer till oss. Därför får man som ung träffa behandlaren på BUP både själv och tillsammans med sina föräldrar. Det ser olika ut för om och när den person som utövar våldet ska börja delta i behandlingen. Ibland får man komma utan den personen och det är inte förrän längre fram som vi ibland bedömer att det kan hjälpa att möta den personen i behandlingen. För andra bedömer vi att det är bäst att den som utövar våldet följer med till BUP från början. Då får man som ung hjälp med hur man kan känna sig trygg i förhållande till den personen.

Först när man har ordnat en trygg situation kan man börja med en behandling för att hantera de skrämmande upplevelser som man varit med om.

 

Så får man stöd och hjälp när man har varit med om våld

I behandlingen på BUP får man prata om sina känslor, tankar och det man har varit med om. Behandlingen går ut på att man tillsammans med en behandlare försöker göra de svåra minnena mindre laddade och hotfulla. Man får också hjälp med att hantera minnena när de kommer och de känslor man ofta får då, såsom ledsenhet, ilska och oro.

Även om det känns svårt att prata om sina minnen och känslor, så behöver man göra det för att bearbeta dem. För att kunna må bättre igen behöver man prata om sina minnen istället för att försöka gömma undan dem. Det är extra viktigt om man tänker mycket på det som har hänt och störs av minnesbilder och mardrömmar.

Om man har varit utsatt för mycket våld kan man behöva traumafokuserad behandling. Då reagerar ens kropp som om man vore utsatt för fara när man återupplever minnen – man fortsätter att vara rädd fast man inte längre är i fara. Då behöver man lära om sin kropp, så att den inte längre förknippar minnena med sådan rädsla.

Fråga BUP
Våra senaste frågor och svar

Radioteater om terapi

Tre ungdomar sitter i ett  väntrum. Terapeuten står i dörröppningen.

Terapioffer är en radiodramaserie om hur det är att gå i terapi. Lyssna på radioteatern om Nima som får samtalsbehandling efter att ha misshandlats av en klasskompis.

Lyssna på Terapioffer om Nima