Sorg och saknad

Sorg är känslor man får när man förlorar någon som står en nära. Det kan vara en mormor, morfar, farmor eller farfar, förälder, någon annan släkting, en vän eller ett syskon. Det kan också vara ett husdjur.

Man saknar den som har gått bort, men man kan också sakna personer som man har tappat kontakten med, till exempel en förälder i samband med skilsmässa, om det tar slut med en pojkvän eller flickvän eller om någon flyttar långt bort. Saknad kan ibland kännas lika starkt som sorg.

Man kan också sörja förändringar som händer i livet, till exempel att man själv eller någon nära person drabbas av en sjukdom eller olycka.

Man reagerar olika på sorg och saknad. Många blir ledsna och gråter. Andra blir arga och irriterade. Det finns även de som vänder ilskan inåt och blir nedstämda. Man brukar också prata om att ”sorgen är randig”. Med det menas att man kan ha stunder när man känner sig glad, skrattar, skojar och mår bra, även fast man är i en period av sorg. Man orkar helt enkelt inte vara ledsen hela tiden. Det är normalt och inget man ska ha dåligt samvete för.

Det är också olika hur starkt man reagerar. Liknande händelser kan drabba två personer olika hårt. Hur man klarar av att förlora någon kan dels bero hur mycket man har behövt uppleva förluster tidigare, dels vilket stöd man har från familj, vänner och andra personer runt omkring en.

Alla får uppleva sorg någon gång i livet. Att sörja kan ta tid, men det hjälper en att bearbeta och acceptera det som har hänt. Med tiden minskar smärtan, men man kan behöva stöd och hjälp att ta sig igenom den svåraste tiden. Man behöver tröst och man behöver våga ta emot trösten.

 

Stöd och hjälp

Om man behöver hjälp med att ta sig igenom den svåraste tiden av sorg kan det ofta vara bra att vända sig till en kompis, en förälder eller någon annan man litar på. Att få prata om sina känslor och ha någon som lyssnar kan kännas som en tröst. Ibland kan det hända att man är en hel familj som sörjer, till exempel om någon har gått bort som alla kände. Då kan man behöva prata med någon utanför familjen.
Det finns också ställen på nätet där man kan chatta med någon och få stöd om man mår dåligt. Tjejzonen och Bris chattar med ungdomar vissa dagar och tider.

Man kan också vända sig till en ungdomsmottagning, skolsköterskan eller en vårdcentral. Om sorgen leder till andra svårigheter, till exempel att man helt slutar gå i skolan, slutar äta eller att man hamnar i en depression, bör man söka hjälp. Det är naturligt att reagera starkt och vanligt att inte ha aptit eller orka gå i skolan en viss tid efter det som har hänt. Men efter ett tag måste livet återgå till det normala igen. Om man inte klarar det efter ett par veckor, kan man behöva hjälp.

I vissa fall kan man behöva mer specialiserad vård. Då kan ungdomsmottagningen, skolsköterskan eller vårdcentralen hjälpa till med vidare kontakter till oss på BUP. Hjälpen man får på BUP ser olika ut beroende på vad sorgen har skapat för problem för en. Det kan till exempel vara behandling mot depressionen, stöd för att hantera sömnproblem eller ilska och utbrott.

 

Vad kan man göra själv?

När man sörjer är det vanligt att man drar sig undan och tappar lusten och energin att göra saker. Man kanske äter sämre eller inte alls. Det är okej att känna sig ledsen, gråta och man behöver bli tröstad. Men för att må bättre måste man också försöka leva så vanligt som möjligt. Det är bra att försöka ha en normal dygnsrytm, äta regelbundet och att röra på sig.

När man rör på sig skapas ”må-bra-hormon” i kroppen och det är en viktig del i att må bättre. Det kan också bidra till att man sover bättre. Därför är det bra att försöka gå och träna eller komma ut och ta en promenad. Då har man bättre möjligheter att skingra tankarna och få andra intryck.

Man behöver också göra roliga saker ibland så att man inte bara tänker på sorgen hela tiden. Det kan till exempel vara bra att skaffa ett fritidsintresse. Man bör också försöka göra sådant som man brukar gilla att göra, till exempel träffa kompisar, lyssna på musik, gå på bio, fika och spela spel.

Fråga BUP
Våra senaste frågor och svar