Ilska och utbrott

ilska och utbrott illustrationAtt bli arg är en normal reaktion om man till exempel blir orättvist behandlad eller om någon beter sig dåligt mot en. Men en del personer har svårt att kontrollera sin ilska. Det kan både handla om att man blir arg i situationer där det egentligen inte finns någon anledning att bli arg och att man överreagerar och blir överdrivet arg i situationer då det inte riktigt blir som man vill.

De flesta personer kan ibland känna irritation och få impulser inom sig att brusa och bli arga. Men ofta har man också en inbyggd spärr som gör att man inte får utbrott, utan istället löser situationen på annat sätt, till exempel genom att prata. Men när man har problem med att kontrollera sin ilska har man inte en sådan inre spärr och man får svårare att stoppa ilskeutbrott.

Att ha problem med att kontrollera sin ilska får konsekvenser i livet och kan orsaka stort lidande. De blir svårt att ha bra relationer, både till jämnåriga och till föräldrar och andra vuxna. Människor kan bli rädda för ens beteende och det kan vara svårt att bli omtyckt. Det kan göra att man känner sig ensam och isolerad. Det är också vanligt att man har skuldkänslor och mår dåligt för att man har betett sig illa under utbrotten.

Risken är också stor att man får problem för att man går över gränsen för vad som är lagligt. Det kan handla om att man slår eller kränker någon eller att man vandaliserar saker när man inte kan kontrollera ilskan.

 

Stöd och hjälp

Om man känner sig orolig för att man inte kan kontrollera sin ilska kan ett första steg vara att prata med en förälder eller någon annan vuxen man litar på. Att få prata om sina känslor och ha någon som lyssnar kan kännas som ett stöd. Man kan också vända sig till ungdomsmottagningen, UMO, där man bor och få prata med någon där.

Om svårigheterna att kontrollera sin ilska ställer till problem i vardagen har det ofta redan uppmärksammats i skolan. Ofta är det i skolan som problemen märks mest och det är därför där man brukar behöva göra flest förändringar.

Om man inte redan har varit i kontakt med elevhälsan kan det annars vara nästa steg till att få hjälp. Man kan få stödjande samtal hos skolkuratorn. Skolan kan också hjälpa till med vidare kontakter om man behöver mer specialiserad vård. Det kan till exempel vara hjälp med att kontakta oss på BUP. Man kan också ta direkt kontakt med BUP eller be sina föräldrar om hjälp.

Fråga BUP
Våra senaste frågor och svar

Radioteater om terapi

Tre ungdomar sitter i ett  väntrum. Terapeuten står i dörröppningen.

Terapioffer är en radiodramaserie om hur det är att gå i terapi. Lyssna på radioteatern om Pim som har svårt att kontrollera sin ilska. I terapin får Pim samtalsbehandling. 

Lyssna på Terapioffer om Pim