Reportage från mellanvården

När hjälpen behöver se annorlunda ut kan BUP:s mellanvård kopplas in.


När man inte vill gå i skolan och tycker det känns läskigt att gå ut kanske man inte vill komma till en mottagning. Kanske känns det bättre att träffas hemma. Kanske behöver kontakten med BUP under en period vara nästan varje dag. I sådana lägen kan mellanvården rycka in.

Gemensamt för de flesta som kommer till BUP är att de träffar sin behandlare på en mottagning. Men det finns andra möjligheter. Mellanvården är en verksamhet inom BUP som finns på fyra platser i Stockholms län. Tanken är att mellanvården ska kunna hjälpa barn som under en period behöver mer stöd än vad den vanliga mottagningen kan ge. Insatserna är intensiva och oftast ganska korta tidsmässigt.

Ysse Berntsson som arbetar på Mellanvården sydväst (ligger i samma lokaler som BUP Huddinge) berättar om en typ av situation som är ganska vanlig för mellanvården att jobba med:

– För ett tag sedan träffade jag en flicka som vägrade att gå i skolan och knappt varit utanför dörren på ett halvår. Hon hade varit på en BUP-mottagning men hade känt sig väldigt obekväm i ett samtalsrum med en behandlare. Då ringde mottagningen där hon varit och undrade om mellanvården kunde hjälpa till, säger Ysse Berntsson.

När mellanvården blivit kontaktad arbetar man tillsammans med den vanliga BUP-mottagningen. I många fall fortsätter man att träffa behandlaren på sin vanliga mottagning.

– Innehållet i behandlingen skiljer sig inte så mycket mellan en mottagning och mellanvården. Men vi har möjlighet att göra andra saker, till exempel vara med i skolan och träffas hemma.

När man träffas hemma kan det i bästa fall öppnas nya möjligheter för behandlaren och ungdomen att få kontakt.

– Flickan ville inte säga någonting i början. Men hon hade ett marsvin som vi lekte lite med. När jag såg hästaffischen på hennes rum började jag prata om dressyr och hoppning eftersom jag också ridit. Efter ett tag blev stämningen mer avslappnad.

Så småningom kom samtalet in på varför hon inte ville gå i skolan. Några bullar och glas blev figurer i ett rollspel. Det visade sig att ”dom dumma tjejerna” i skolan var fyra mot en. Ysse undrade vad hon ville säga till ”dom dumma”.

– Hon hade slutit sig och vänt allting inåt. Hon behövde uttrycka och få ur sig det hon kände. Sen pratade vi om att tjejerna i skolan inte skulle få styra hennes liv. Hon måste få vara ute och leva sitt liv som alla andra.

Efter ett tag blev det uppenbart att det fanns fler problem än skolan. I botten låg en konflikt mellan flickans mamma och pappa.

– Det är sällan som skolan är enda orsaken till att någon mår dåligt. På något sätt hänger det ofta ihop med situationen hemma.

Ysse Berntssons kollega Jerry Wallin berättar att mellanvården i många fall lägger lika mycket tid på att träffa föräldrar som på att träffa ungdomen. Det kan handla om att hjälpa föräldrar som separerat och nästan inte pratar med varandra så att de åtminstone kan ha kontakt kring saker som rör barnet. Eller att få en förälder som nästan gett upp sin föräldraroll att komma tillbaka och ta sitt ansvar.

– Ibland bedriver vi ett slags motivationsarbete som kan ta ganska lång tid. Det gäller att få föräldrar att inse hur mycket deras engagemang betyder. Vi försöker få föräldrar att sluta kommunicera genom deras barn och istället ha löpande kontakt med varandra. Det måste gå att ha ett vardagligt föräldraskap även om man är skilda, har bråkat mycket och bor långt ifrån varandra. När föräldrarna får bättre kontakt märker vi också att den som är ung börjar må bättre, säger Jerry Wallin.

I hemmiljö stöter behandlarna på problemen direkt istället för att prata om dem som man gör på mottagningen. Det gör att de kan försöka att handleda praktiskt på ett annat sätt än vad som är möjligt på en mottagning.

– Man kan säga till en pappa: ”nu hände ju det där igen. Du tittar åt ett annat håll så fort din dotter öppnar munnen. Då är det väl inte så konstigt att hon inte vill prata om någonting”.

Behandlarnas roll är ofta att få familjen att upptäcka att den inte är så dålig som föräldrarna och ungdomarna kanske tror.

– Genom att bekräfta alla deras goda sidor och kvaliteter kan vi bästa fall skänka ett lugn i en familj där det mesta står på tvären och livet känns som ett helvete.

Behandling hemma kan ha många fördelar men är också en speciell situation som kräver mycket av ungdomarna, föräldrarna och behandlarna. Behandlarna i Mellanvården jobbar nästan alltid i par när de gör hembesök.

– Man får så mycket information. Ibland träffar vi ju hela familjen, kanske delar av släkten och kompisar. Då är det bra att vara två för att inte tappa bort sig och kunna prata med varandra efteråt om alla intryck, säger Ysse Berntsson.

Det kanske allra viktigaste för att göra ett bra jobb är ödmjukhet.

– När vi gör hembesök är vi inte bara behandlare utan också gäster som en familj bjudit in till sitt hem. Varje besök är unikt och när man är hemma hos någon händer det saker hela tiden. Det gäller att vara socialt öppen och inte vara fastlåst vid en behandlingsmodell. Plötsligt kommer grannen in för att låna socker och undrar vilka vi är.

En del av de familjer som mellanvården kommer i kontakt med har väldigt många olika personer och myndigheter som är engagerade i deras situation, till exempel skolläkare, kurator, BUP-mottagning och socialtjänst. Ibland kan det vara svårt att veta vem som gör vad och vilket ansvar de olika parterna har. Ellen Gustafsson är familjeterapeut på mellanvården och arbetar mycket med att reda ut hur ungdomars nätverk ser ut, både vilka professionella kontakter de har och vilka personer i ungdomens och familjens vänkrets som är viktiga. En metod som Ellen Gustafsson använder är så kallade nätverksmöten. Då samlas de personer som finns runt barnet, antingen de professionella kontakterna eller det privata nätverket, eller båda grupperna, för att tillsammans diskutera situationen.

– Det viktiga är att få den professionella sidan att samverka så att alla inblandade vet vilken roll som de ska ha. På den privata sidan med vänner och familj är det tyvärr ofta tunnare till antalet. Då gäller det att försöka stärka den sidan och få dem som finns runt ungdomen att inse hur viktiga de är. Det är ju de som finns kvar när den professionella sidan så småningom försvinner, säger Ellen Gustafsson.

Text: Dan Håfström, journalist

Hitta mottagning

BUP Mellanvårdsmottagning Nordost

Samarbetar med öppenvårdsmottagningarna i Täby, Sollentuna, Danderyd och Norrtälje.

BUP Mellanvård Nordost

BUP Mellanvårdsmottagning Nordväst

Samarbetar med öppenvårdsmottagningarna i Brommaplan, Kungsholmen, Järva, Solna och Jakobsberg.

BUP Mellanvård Nordväst

BUP Mellanvårdsmottagning Sydost

Samarbetar med öppenvårdsmottagningarna Ektorp, Farsta, Globen och Prima Handen.

BUP Mellanvård Sydost

BUP Mellanvårdsmottagning Sydväst

Samarbetar med öppenvårdsmottagningarna i Huddinge, Skärholmen, Södertälje och Prima Barn i Botkyrka.

BUP Mellanvård Sydväst