Ångest

Att känna oro och rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det. Men ibland kan man känna sig orolig och rädd fast det inte finns någon fara. Känslorna av oro och rädsla tar över livet så att man inte kan göra vanliga saker längre och man blir begränsad i sin vardag. Då kallar man det för ångest.

Det finns olika typer av ångest:

  • Generaliserad ångest är när man är orolig över det mesta i livet. Man har svårt att kontrollera sin oro och tycker kanske att man behöver vara orolig för att alltid vara beredd på hemska saker som kan hända. Det är vanligt att man oroar sig för till exempel att någon i familjen ska råka ut för en olycka, att man själv ska bli sjuk eller att man inte kommer att klara av skolan.
  • Panikångest är när ångesten sätter sig i kroppen i form av panikattacker. Man får attackerna utan förvarning och de gör att man får hjärtklappning och blir yr, illamående och andfådd. Det är vanligt att man blir rädd och tror att man är sjuk, att man ska dö eller att man ska förlora kontrollen och bli galen. Det är också vanligt att man får panikattacker på särskilda platser som man sedan helst vill undvika, till exempel på bio, i tunnelbanan eller i stora folksamlingar.
  • Separationsångest är när man inte vill vara ensam och blir orolig när man måste skiljas från till exempel sina föräldrar eller sin pojk- eller flickvän. Det är vanligt att ångesten kommer när man ska sova borta eller gå till skolan.

Ångest påverkar hela ens vardag. Förutom att själva ångestkänslorna är svåra att stå ut med, så kan kroppen påverkas. Man kan bli spänd och trött i musklerna, få hjärtklappning, yrsel, magont, huvudvärk eller må illa. Ångesten kan också göra man att undviker aktiviteter och vänner, fast man egentligen inte vill undvika dem. Man kan också få svårt att koncentrera sig och klara skolan.

Det är vanligt att familjen och andra runt omkring har svårt att förstå ens ångest. De tycker inte att det finns något att oroa sig för och förstår inte hur man kan vara så rädd för något som de tycker är ofarligt.

 

Stöd och hjälp

Om man känner ångest som gör att det är svårt att klara vardagliga saker, till exempel att gå i skolan, äta och sova ordentligt, eller att träffa kompisar, kan man behöva stöd och hjälp. Då kan det vara svårt att själv ta sig ur den oro och rädsla man känner. Ett sätt att få hjälp är att ta kontakt med skolsköterskan eller kuratorn på skolan. Vissa skolor erbjuder stödjande samtal. Skolan kan också hjälpa till med vidare kontakter om man behöver mer stöd. Det kan till exempel vara hjälp med att vända sig till BUP. Man kan också ta direkt kontakt med oss på BUP eller be sina föräldrar om hjälp.

 

Vad kan man göra själv?

Många tycker också att det hjälper att berätta om ångesten för någon man känner sig trygg med. Därför kan det vara bra att berätta för en kompis, sin pojk- eller flickvän eller någon i familjen om sin oro och rädsla.

När man känner ångest är man ofta känslig för stress. Därför är det viktigt att tänka igenom vad som gör en stressad och försöka ändra på de sakerna. När man är mindre stressad kan ångesten minska och det kan bli lättare att sova, vilket också är en viktig del i att kunna må bättre. Det är också viktigt att ta hand om sin kropp genom att äta ordentligt och att röra på sig. Att äta bra och regelbundet gör att man får mer ork.

Motion gör både att man orkar mer och att man sedan kan slappna av lättare.

BUP.se
Fråga BUP
Våra senaste frågor och svar

Radioteater om terapi

Tre ungdomar sitter i ett  väntrum. Terapeuten står i dörröppningen.

Terapioffer är en radiodramaserie om hur det är att gå i terapi. Lyssna på radioteatern om Maxime som försöker hantera sin ångest efter att hennes pappa tog livet av sig. I terapin får hon samtalsbehandling.

Lyssna på Terapioffer om Maxime