Nordval-projektet

En nordisk valideringsstudie av K-SADS och DAWBA

 

Bakgrund

Korrekt diagnos är en förutsättning för att kunna ge rätt behandling bland annat för att de flesta behandlingsstudier är gjorda på specifika diagnosgrupper. På samma sätt som när man jämför vilken behandling som fungerar bäst finns det ett behov att jämföra olika diagnosinstrument med varandra. I denna studie ska vi för första gången jämföra de två diagnostiska intervjumetoder som används mest i klinik och forskning inom barn- och ungdomspsykiatrin internationellt; DAWBA och K-SADS.

Metoder
DAWBA (Development and Well-Being Assessment) är ett internetbaserat frågeformulär som syftar till att identifiera och mäta störningar hos barn mellan 5 och 17 års ålder, samt ge indikation på hur mycket problemen inverkar på vardagen. Det har utvecklats utifrån behov inom epidemiologisk forskning, men har sedan kommit i bruk som verktyg för klinisk diagnostik.

K-SADS (The Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia for School-Age Children/Present and Lifetime Version) är en semi-strukturerad intervju som syftar till att värdera psykopatologi hos barn och ungdomar 6-17 år enligt kriterier från diagnosmanualen DSM-IV.

Genomförande
I den för ansökan aktuella svenska delen av studien inkluderas 100 konsekutiva patienter i åldrarna 6-17 år som söker barnpsykiatrisk öppenvård inom Stockholms BUP. På liknande sätt inkluderas 100 patienter i Oslo och lika många patienter från Danmark (främst Odense) så att totala antalet patienter blir 300.

Syfte
Resultaten från DAWBA respektive K-SADS ska jämföras med en expertutvärdering där tillgänglig information om patienten används i bedömningen. Huvudsyftet är att studera DAWBA och K-SADS att jämföra hur de två metoderna stämmer överens med diagnoser satta av experter/erfarna kliniker. Främst ska följande jämförelser göras a) diagnos vs ingen diagnos, b) vanliga diagnoser inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård (ångesttillstånd, depression, ADHD, utagerande beteende (ODD/CD) samt c) övriga diagnoser när antalet patienter är tillräckligt.

Respektive diagnosmetod ska också värderas med utgångspunkt hur det går för patienterna över tid. Studien kommer att ge viktig information som en bas för att välja de bästa diagnosmetoderna för både för kliniskt arbete och forskning om barn och ungas psykiska hälsa.

Pilotprojekt
Pilotdelen av projektet har genomförts på tre öppenvårdsmottagningar i Stockholm: BUP Solna, BUP Skärholmen och BUP Jakobsberg med lite olika resultat. Glädjande var att ett flertal familjer tackar ja till att medverkan trots den tid de måste lägga ned på att låta sig intervjuas.

I projektet har erfarenheterna från denna diskuterats och eftersom liknande erfarenheter från de andra nordiska länderna har gjorts kommer huvudstudien modifieras så att frågeställningar kan besvaras men med en mer praktisk genomförbar design.

Forskargrupp
Studien sker i samarbete med forskargrupper i Norge och Danmark.
Forskare som använder DAWBA har bildat en ”Nordic Dawba Group” med Einar Heiervang professor i barnpsykiatri i Olso, Sören Daalsgaard docent i Odense, Professor Robert Goodman (rådgivare i projektet) samt Docent Jan-Olov Larsson BUP Stockholm.

I Sverige deltar även Mia Danielson, doktorand, och Tobias Edbom, PhD i projektet.

Instrumenten i ett kliniskt perspektiv
Inom ramen för Mia Danielsons avhandlingsarbete, som utgår från Nordval-projektet, ska vi också utvärdera kostnad/nytta med instrumenten utifrån ett kliniskt perspektiv och även i vad mån patienternas/föräldrarnas uppfattning (allians) om metoderna påverkar instrumentens validitet. Som en del i avhandlingsarbetet ingår även en studie bland behandlare inom BUP Stockholm med syftet att kartlägga deras attityder till diagnostiska intervjuer och systematiska frågeformulär.

Projektet är godkänt av etisk kommitté med diarienummer 2011/1308-31