När ska barn och unga som flytt till Sverige söka stöd från BUP?

Asylsökande och nyanlända barn och ungdomar har rätt till svensk hälso- och sjukvård. Det gäller även den psykiatriska vård som BUP erbjuder, i de fall de har ett sådant vårdbehov.

Runt många av de barn och unga som under den senaste tiden kommit nya till Sverige finns en stark oro för deras psykiska mående, och många hör av sig till oss eftersom det inte alltid är enkelt att avgöra om det finns ett behov av barnpsykiatrisk vård.

De flesta nyanlända hit är i kris och upplever akut stress, vilket är en helt normal reaktion efter vad de har gått igenom. Akut stress är dock inte detsamma som traumatisering och ska därför inte bemötas och behandlas som ett sådant tillstånd. Det är alltså viktigt att skilja på akut stress och på det psykiatriska begreppet traumarelaterat tillstånd. BUP ger stöd och behandling till barn och ungdomar med allvarliga traumatiska symtom eller annan barnpsykiatrisk problematik. I andra fall får barn och unga bättre stöd av andra än BUP.

Många gånger kan människor i barnets/ungdomens närhet stå för den hjälp som behövs och ge såväl praktiskt som socialt och känslomässigt stöd. Om barnet/ungdomen har behov av att prata kan man vara den som lyssnar och visar att man bryr sig.

Det är också viktigt att barnet/ungdomen får stöd i att komma vidare i livet. För det behövs en trygg vardag med bra rutiner som att äta regelbundet, gå upp i någorlunda tid på morgonen, ha aktiviteter och att få umgås med jämnåriga och till exempel gå i skolan. När man landar i en vardag klingar ofta de akuta stressreaktionerna av och barnet/ungdomen kan klara av att komma igenom och ur krisen. Men det är inte alltid det blir så.


Hur avgör man om ett barn behöver stöd från BUP?

Några tecken på att ett barn/en ungdom behöver psykiatrisk vård är:

  • Om barnet har ett uppseendeväckande passivt beteende och till exempel inte går upp ur sängen, vägrar gå i skolan, inte vill delta i någon som helst aktivitet, inte sköter sin hygien eller klär på sig, har oroväckande dålig aptit och/eller är väldigt svårt att få kontakt med.
  • Om barnet har svårt att skilja på verklighet och fantasi.
  • Om barnet skadar sig själv och har självmordstankar.
  • Om barnet får kraftiga ilskeutbrott som är svåra för omgivningen att hantera.
  • Om barnet upplever överdriven rädsla för sådant som omgivningen ser som ofarligt. 
  • Om barnet lider av tvångstankar eller utför tvångshandlingar som orsakar hinder i barnets vardag. 
  • Om barnet återupplever skrämmande händelser i vardagen och har återkommande svåra mardrömmar.

Att barnet/ungdomen själv efterfrågar samtal med någon professionell kan också vara ett tecken på att man bör ta kontakt med BUP. Viktigt är då att först klargöra vad man önskar få hjälp med och om BUP är rätt ställe att vända sig till, så att barnet/ungdomen har rätt förväntningar på BUP:s insatser.


Hur ser BUP:s behandling för traumatiserade asylsökande barn ut?

I behandlingen på BUP får man prata om sina känslor och tankar kring det man varit med om samt de svårigheter man möter nu. Syftet är att stärka barnets/ungdomens förmåga att möta och bemästra svåra känslor i sin aktuella livssituation.

Samtalen kan även ha fokus på hur barnet/ungdomen har klarat av tidigare svårigheter. Genom det kan man lyfta fram barnets/ungdomens egna resurser för att möta utmaningar. Man kan också få råd kring hur man kan bryta en social isolering och få igång en mer fungerande vardag.

Om man har varit utsatt för extremt skrämmande händelser kan man behöva traumafokuserad behandling. När man är traumatiserad reagerar ens kropp som om man vore utsatt för fara när man återupplever minnen – man fortsätter att vara rädd fast man inte längre är i fara. I en traumafokuserad behandling får man bearbeta det man varit med om och lära om sin kropp, så att den inte längre förknippar minnena med sådan rädsla. För att en sådan bearbetning ska vara hjälpsam behöver livssituationen ha blivit lite mer stabil, annars kan fokuseringen på traumat leda till att man mår sämre. 

Länktips

Möter du barn och unga som har flytt till Sverige? På Rädda Barnens webbplats finns fem korta filmer där Rädda Barnens psykologer beskriver vad trauma är och om barns behov av trygghet och goda relationer.

Rädda Barnens webbplats

Rädda Barnens hjälptelefon

Möter du ensamkommande barn och unga? Tipsa dem om att ringa till Rädda Barnens hjälptelefon om de har frågor. Tjänsten är gratis och finns på engelska, dari och arabiska.

Rädda Barnens hjälptelefon

Länktips

Vilket stöd får ensamkommande barn och unga? På SKL:s webbplats finns beskrivningar av kommunens, landstingets och andra myndigheters ansvar.

Sveriges kommuner och landsting, SKL