Så ensam att det gör ont

Jag känner mig så otroligt ensam. Så ensam att det gör omt.

Jag har tröttnat på allt. Skolan, vänner och mitt dystra liv. Jag orkar inte med arbetet i skolan. Alt blir bara tyngre och jag klarar inget.
Jag känner mig utanför litt umgäng i skolan. Det känns som dem inte vill ha mig där.
Men jag vill ändå inte skoldgen ska ta slut, trots att jag inte gillar den. För hemma är det värre. Där är jag ännu ensamre. Det enda jag gör med mitt liv är sova ich sitta död framför teven. Jag orkar inget längre. Fastän vänner vill umgås med mig, nekar jag dem. Jag har gett upp hoppet om att allt kommer bli bra. Ingen vän finns här för mig gällande det här och en kurator kommer kag aldrig gå till, fastän jag vill. Så det är lönlöst att komma med det som tips.
För varje dag som går försvinner jag lite mer. Dagarna känns allt längre och min ensamhet bara växer jag hatar mig själv och mitt liv allt mer. Snälla, hjälp.

Ensam

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev, du har det verkligen tungt just nu.
Jag undrar hur länge det har varit så här? Om det är något som har hänt? Kanske är det flera olika saker som får dig att må så här just nu.

Det låter på din beskrivning som du helt har tappat lusten till att göra saker. Det är vanligt att det känns så när man är ledsen och nedstämd. Det är också vanligt och inte konstigt att man gör som du, slutar att umgås med vänner och bara är hemma och tittar på TV. Det är verkligen förståeligt eftersom allt känns så tungt och orken försvinner.

Det är bra om du kan gå emot dina känslor av att inte orka och försöka att göra något. Det behöver inte vara något jättejobbigt men något som du har tyckt om att göra innan du blev så här ledsen. Jag tycker också att det vore bra för dig att prata med någon. Eftersom du inte vill gå till någon kurator kanske det kan vara möjligt för dig att prata med någon av dina föräldrar, de kanske kan hjälpa dig om de vet och förstår hur du mår. Om det inte går att prata med dina föräldrar kanske det finns någon annan vuxen i din närhet som du skulle kunna vända dig till. Fundera ett varv till, jag tycker att det vore bra för dig att söka hjälp antingen hos skolkuratorn eller på närmaste BUP.

Om du absolut inte kan tänka dig att prata med någon kan du gå in på en sida där du kan få tips och råd om vad du kan göra för att må bättre: www.snorkel.se Du kan också prova med att ringa till BRIS 116 111 där kan du vara anonym. Våga sök hjälp, du är värd det!