Kan man ha typ lindrig asperger?

Hej!
Jag har lite frågor angående Asperger. Kan man ha lindrigare form av asperger, typ att man bara har drag av det? Jag har alltid haft problem med sociala kontakter. Jag har funderat på socialfobi men tror ändå inte det för kan ha hyfsat lätt att prata med okända människor, men sen blir det inte mer. Lyckas inte skapa relationer. Samtidigt så trivs jag ganska bra i min ensamhet, då jag slipper anpassa mig till ngn annan. Men om jag är ensam bland andra så får jag ångest o känner mig jättedålig. Har asperger i min släkt o min mamma som föresten jobbar som kurator föreslog att jag kanske hade drag av det. Innan har jag alltid tänkt att det går att träna upp sin sociala förmåga men efter att mamma sa att det inte går om man har aspeger eftersom det ingår i sjukdomsbilden blev jag helt knäckt. Nu känns det som om det inte är ngn ide att kämpa mer utan bara acceptera att jag är så nedstämd o tyvärr inte kan vara social. Ska man försöka få ngn diagnos o hur gör man för att få det isf? Det som skulle tala emot asperger är att jag har en ganska stor empatisk förmåga o jag har inget direkt specialintresse. Jag känner mig väldigt nedstämd o har gjort det till o från enda sen nian. Det blir bättre under loven när kan göra det jag vill o inte tvingas till sociala kontakter o slipper stressen från skolan. Jag har alltid vart en ganska allvarlig person som har förmåga att överanalysera saker, så det känns som om jag kanske bara överreagerar. Har även skurit mig. I början kände jag mig stolt för det var första gången jag inte alltid var så sjukt passiv. Jag tog ett beslut o lyckades överbevisa mig själv, men sen kände jag mig bara så patetisk så jag försöker sluta. Men när jag inte skär mig lika mkt så får jag mera känslor av tomhet. Innan kunde jag gråta o skära mig men nu känns det bara tomt. Men jag sköter skolan med höga betyg, är duktig o gör alltid det som förväntas av mig, så alla jag har pratat med har haft inställningen: ja men vad är problemet du sköter skolan o är duktig o snäll. Men det kanske är så här livet är bara att jag inte har klarat av det på ett bra sätt.

fundersam

BUP svarar:

Hej!

Bra att du skriver ner dina frågor och funderingar som jag tycker hänger ihop. Du undrar över Asperger men också om sådant som jag vet att andra i din ålder tänker på. Du har vad jag förstår läst om Asperger och tycker att en del verkar stämma in på dig. När man tittar på diagnoser är det alltid lätt att tycka att något passar in på en själv. Som när man läser i en läkarbok om olika sjukdomar.

Du har ganska länge känt dig nedstämd och det är förstås också något som kan ha påverkat dig så att du kan känna dig ensam när du är bland andra och inte kan vara social. Att skära sig kan ge en känsla av att du gör något, att någonting blir verkligt och känns. Kanske har du märkt att det bara är en tillfällig ersättning för känslan av tomhet och som inte leder till något bra eller till en förändring. Jag tror säkert att du kan sluta med att skära dig men att det skulle vara lättare om du också fick mer stöd i de tankar du har och känslan av nedstämdhet.

Jag tycker absolut att det finns skäl för dig att kämpa vidare. Du kanske kan börja med att prata mer med din mamma om Asperger eftersom hon själv nämnt om det. Kan du säga att du skulle vilja träffa någon för att fråga mer? På BUP kan du ta upp just de frågorna och beskriva varför du tänkt på Asperger. BUP tar ställning till om det behövs en utredning. I en utredning tar man reda på om du har en diagnos och beskriver hur just du fungerar. Precis som du skriver så kan man ha drag av något funktionshinder men inte riktigt stämma in på en diagnos.

Att det inte skulle gå att på något sätt träna på till exempel social förmåga, oavsett diagnos eller inte, tycker jag inte stämmer. Minst lika viktigt för dig är att få mer hjälp och stöd i allt det andra som du tar upp. Känslan av nedstämdhet, tomhet, att känna ångest och att skära sig. Allt det här hänger ihop med det andra du skriver om. Nedstämdheten påverkar en socialt och de som har Aspergerliknande svårigheter kan i sin tur bli nedstämda av känslan av att inte passa in.

För att just du ska få svar på dina frågor och hjälp att må bättre så är det nog i första hand BUP som skulle vara ett bra alternativ. Din mamma kan ringa och boka tid. Att du är duktig och snäll är inget hinder för att allt det andra också finns. Så låt inte det bli ett hinder för att gå vidare med att kunna må bättre.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta