Är jag deprimerad?

Hej, jag har fått raseriutbrott sedan jag föddes och har det än. När jag var 11 år flyttade jag till min alkoliserade pappa och låtsasmamma. Jag tyckte genast om henne. Jag flyttade för att min mamma intre orkade med mina utbrott. Jag sparakde och slog på dörren så hon fick byta den ungefär 7 gånger. Jag slog huvudet i väggen och skrek´att jag ville dö. När jag får utbrott blir jag både arg och ledsen samtidigt. Jag skakar och känner att livet är meninglöst. Jag vill bara dö. När jag flyttade till min pappa avtog utbrotten men när jag började på gytmnasiet fick även pappa se de. När jag var omkring 13 år började jag bli nedstämd och ledsen. Jag hade inga kompisar och var ofta ensam. Idag är jag rastlös och har svårt att sitta still. Sockerberoende. Jag blir väldigt lätt arg och irriterad,det kan räcka med att någon frågar mig en vanlig fråga. Jag brusar upp och blir jättearg. På kvällen har jag svårt att sova. Jag är inte trött. Jag har väldigt svårt att koppla av. När jag får mina utbrott blir jag båd arg och ledsen och skakar, tappar tron på livet och vill bara dö. På kvällarna får jag ibland gråtattacker och känner att jag vill dö. Att det inte händer något i livet och att alltär meningslöst. Är jag deprimerad. Har haft samtal med lpsykolog och fått diagnosen att jag inte är deprimerad.

Raseriutbrott

BUP svarar:

Hej!

När jag läst ditt brev förstår jag du har haft det väldigt tufft under många år. Kanske hänger dina raseriutbrott ihop med att du faktiskt haft anledning av att vara arg och ledsen ofta och fått bli besviken på vuxna många gånger.

Det låter som om du både vill ha hjälp med din situation och handskas med hur du mår, och samtidigt vill förstå mer om hur det har blivit så här för dig. Jag antar att det är därför du undrar om du har en depression.

När det gäller hur du mår bland annat med dina raseriutbrott så tror jag att du skulle må bättre av att försöka förstå mer om vad som händer i de här jobbiga utbrotten. Vad har till exempel hänt innan utbrotten? Kanske är du inte bara arg och ledsen, utan skulle behöva få sortera bland dina känslor och få hjälp att uttrycka dem på ett annat sätt.

Sånt här kan vara svårt att göra alldeles själv, men kan bli lättare genom att man börjar gå samtal/terapi hos någon på till exempel BUP. När det gäller din fråga om depression, så kan man må dåligt precis så som du gör av olika skäl, och jag tycker att ska söka upp den psykolog du gick till och berätta att du vill förstå mer om vad det är som gör att du mår så dåligt. Om han eller hon inte tyckte att du var deprimerad kanske du kan få en förklaring kring vilken bedömning han eller hon har gjort kring hur du mår.

Som du kanske förstått så tycker jag att du ska vända dig till den psykolog du gick till igen, men om du inte var nöjd kan du kontakta din lokala BUP-mottagning och be att få byta behandlare.

Lycka till!