Skumma tankar

Ibland blir jag rädd för mig själv.

Ibland kan jag få jätte skumma tankar som att hur det skulle kännas att döda någon men det skrämmer mig själv och jag försöker radera tanken. Det har hänt att jag tänkt på vad som skulle hända om ett huvud sattes i en press. Och att det skulle vara som ett ägg. Förlåt om det blev för "grafisk" men jag ser det själv som mardrömmar och känner obehagskänslor. Men tankarna fortsätter komma. 

Jag kan undra hur det känns att dö. Men jag vill inte dö. Jag undrar hur folk skulle reagera om jag skulle dö och tänker ut långa scenarion. Jag undrar hur det skulle kännas. 

Jag gör illa mig själv bara för att se och känna smärtan. Inte för att den på något viss lättar sinnet. 

Jag försöker ständigt hitta fel på mig själv, och är rädd att jag håller på att utveckla en ätstörning för att jag vill ha det. Men jag vill inte egentligen. Har i många år kämpat med självkänslan.

Jag tappar ibland kontakten med mig själv. Vart jag är. Vem jag är. Vad jag gör. Sedan vaknar jag upp och blir ledsen för att drömmen är borta där allt bara är tomt. 

Ibland känns allt hopplöst. Som att jag inte vill göra något. Men sedan försvinner det. 

Det händer då och då. Det är inte konstant. Men jag blir rädd för mig själv.

BUP svarar:

Hej!

Jag uppskattar mycket att du är så öppen med dina "skumma tankar" i ditt mejl. Din öppenhet är viktigast inför dig själv. Du fantiserar, reflekterar, försöker känna efter. Det är helt i sin ordning för en tonåring som är klok och tuff nog att våga undersöka även de svåraste tankarna och känslorna och även livets skrämmande delar.

Allt du skriver om är egentligen olika tankeexperiment - förutom när du verkligen gör dig fysiskt illa, för det är inte bra alls. Jag återkommer till denna fråga.

Du har alltså olika i och för sig skrämmande fantasier. Du säger själv att de är som mardrömmar och du känner starka obehagskänslor. Att du gör det visar att du reagerar på hemskheter som en sund person gör, just med obehag. Jag vet inte hur mycket av dina fantasier kommer eventuellt från filmer eller datorspel eller bara för att du är en tänkande varelse som utmanar dig själv på det sättet. 

Som jag förstår har du sådana tankeexperiment även i andra riktningar, hur det kan kännas att dö, hur andra skulle reagera om det hände dig något och vidare, vem du är, vart du är på väg?

Allt detta verkar vara en process du går genom för att utveckla och hitta en stabil identitet. Men du verkar vara också lite vilsen, inget ovanligt eller på något sätt konstigt heller. Och när man är vilsen i denna utvecklingsprocess är det viktigt att ha någon förstående och klok vuxen att bolla tankarna med.

Finns det någon sådan vuxen i din närmare omgivning? Föräldrarna? Far- eller morföräldrar, en släkting, en vän till familjen?

Om inte så tycker jag att du ska söka upp ungdomsmottagningen. Det handlar inte om att du har något allvarligt problem men du är i behov av att ha någon som tillsammans med dig kan resonerar kring dina fantasier och frågor du ställer till dig själv.

Du ska inte tänka att dina fantasier är skamliga. Alla fantasier och tankar är tillåtna, fria, de skadar inte. Det är handlingarna som inte är fria, sådana som skadar en själv eller någon annan.

Och här återkommer jag till att du gör illa dig för att prova på hur smärta känns. Men jag undrar, har du aldrig i ditt liv haft ont någonstans? I magen, i  halsen, aldrig ramlat och slagit dig? Jag misstänker att du har känt smärta så som smärta är en del av livet. Sedan ingår det i den fysiska smärtans natur att man bara kommer ihåg att det har gjort ont men man kan inte känna smärta när den har gått över. Alltså det är bara onödigt att "öva" på hur det känns. Dels för att jag är säker på att du har haft och tyvärr kommer även i ditt framtida liv uppleva smärta och dels för att det är omöjligt att komma ihåg själva känslan när det inte gör ont. Det projektet ska du helt enkelt lägga ner.

Något liknande gäller din önskan att utveckla en ätstörning. Här har du motstridiga känslor, du både vill och inte vill. Om det på något sätt hänger ihop med din vacklande självkänsla och att du ständigt söker fel på dig själv kan jag inte bedöma. Det är också ett tema som du behöver ta upp och fundera kring under samtal på ungdomsmottagnigen som jag hoppas och rekommenderar att du går till.


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta