En orosklump i magen som bara växer

Hej!

Polisen har gjort en orosanmälan till soc och någonstans här imellan alla vuxnas ord befinner jag mig. Vid 15.00 i onsdags drog jag hemmifrån, vid 20.00 fick polis tag i mig. Blev körd till social tjänstens jour. Vad det är för skillnad mellan soc jour och soc vet jag inte men hörde i bilen när polisen prata med varandra att vanliga soc hade stängt så antar att det är någon viss skillnad! Jag var rätt negativ, dålig attetyd.. tyckte polisen överdrev och ville bara att dem skulle släppa av mig vid närmsta parkeringsficka.. men nej, dem sa till mig att dem såg det "ytterst allvarligt" på situationen, att jag varit ute i närmare 7 timmar ensam i minusgrader.. kunde inte kontrollera mina ryckningar så som jag frös men det var på allvar mitt minsta problem. Polisen fick nästan dra in mig på soc jour och jag kände mig sjukt skyldig när 3 ifrån soc titta mig i ögonen, prata med mig och polis stod och försökte svara åt mig. Jag bara titta ned i marken och i stunden hoppades jag på att någon skulle komma och skjuta mig i huvet. Jag skickades ändå hem dagen efter och det är sjukt stelt mellan mig och min mamma, jag vill inte vara hos henne, hon är bara så jävla elak... min pappa har jag brutit kontakt med, mina föräldrar har skiljt sig som fiender dessutom! 

Alltså soc ska göra en utredning på om min mamma är en lämplig förälder. Det var bestämt redan innan den händelsen i onsdags att jag skulle till soc på Tordagen. Men då skulle det bara handla om att min pappa skulle bli av med vårdnaden. Men det blev aldrig av! Men under torsdagen så besämde soc en akut tid på fredag för att prata om vad som hände i onsdags. Mötet i fredags blev heller aldrig av, dem ringde 30 min innan och skyllde på personal brist! Alla handläggare var sjuka.. och min mamma fick verkligen fram sin aggressivitet ordentligt. Jag ville ju egentligen inte ens till soc och prata om händelsen, så jag var rätt glad men ja.. min mamma var as arg. Hon har sagt att hon ska ringa soc på måndag igen och skälla ut dem.. säger bara- stackars den människan som kommer behöva ta emot det samtalet. Alltså! Det hjälper ju inte att skälla ut soc för att det var personal brist? Dem hade dessutom verkligen bett om ursäkt! Liksom Ahh, ibland undrar jag lite hur min mamma tänker.. inget hjälper att skrika.. och verkligen INTE på soc när dem dessutom utreder henne.. Jag var ju glad men ändå rätt less på sätt och vis, vet ju att samtalet inte kommer raderas direkt, dem kommer bara flytta fram det.. jag vill inte sammarbeta med soc.. men jag tänker att jag gör mig själv en tjänst att faktiskt göra det ändå, iaf inte visa det tydligt att jag är emot dem. Att jag skiter i att besvara frågor och komma på bestämda möten visar ju bara att jag har saker jag döljer! För- hade jag inte haft något att dölja... hade jag ju berättat min del. Men ja, jag har en del saker jag döljer för soc och polis. Jag är inte dum, att någon drar min axel ur led är misshandel. Ett brott! Och jag vill inte att x hamnar i problem pga mig. Det ända soc typ vet om min familj är att, min morfar skrämt iväg mig och hindrat mig ifrån att träffa polisen, min mormor har skickat olämpliga sms.. att min pappa inte brytt sig om situationen och att min mamma inte haft koll på någonting.. polisen skällde även ut min morfar.. känner att det kommer bli svårt att få soc att vända syn på alla.. jag vill bara ifrån min familj... jag vill inte bo med dem! Men jag vill inte heller att min familj hatar mig.. känner att jag hamnat i kläm! möten, soc, polis, familjen.. har en ångest och oro klump i magen som bara växer..

Vad kommer hända med mig?

BUP svarar:

Hej!

Tack för att du skriver till oss och modigt berättar om dessa upplevelser du haft med polisen och socialtjänsten. Upplevelser som du delar med flera men som kanske många inte alltid berättar så mycket om då det kan kännas svårt att tala öppet om att det finns problem hemma och man har kontakt inom socialtjänsten.

Många berättar att kontakten med socialtjänsten kan väcka oro för att man ska mötas av en negativ syn eller bli tvungen att flytta hemifrån även om man inte vill det. Men många gånger så kan kontakten med socialtjänsten vara början på en bra och en viktig hjälp för unga och deras föräldrar, t.ex. att få det lugnare och mindre bråkigt hemma eller för stöd och hjälp kring andra typer av svårigheter som kan finnas i familjer. 

Ja, det är inte konstigt att du känner ångest och en orosklump i magen när så mycket jobbiga saker hänt dig, och det är ju som sagt inte heller någon lätt situation att prata med både polisen och soc, och särskilt inte när man befinner sig i ett utsatt läge. Du är klok som funderar kring vad som blir bäst för dig i dessa kontakter. 

Ibland blir man mest upptagen av känslan att komma undan en jobbig situation när man blir satt under press. Men kanske är denna jobbiga situation du nu står inför, egentligen en möjlighet för dig att komma till tals med en socialsekreterare, en öppning för dig att få hjälp med saker, tunga saker, som du bär på. Du skriver att du någonstans vet vad du blivit utsatt för när någon dragit din axel ur led, att det är misshandel. Det är något du inte ska behöva vara utsatt för och inte heller ska behöva leva i fruktan för. Du har rätt i att det är ett brott. Du ska inte heller behöva frukta föräldrars eller släktingars ilska.

Ta den här chansen att berätta. Soc. möter i sitt arbete många unga i en liknande situation som din. De kommer veta vad ni ska göra och de kommer hjälpa dig med det, du kan prata med dem om din oro för vad som kommer hända om du berättar. 

Ta hand om dig!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta