Har svårt att vara ärlig med den jag går hos

Hej, jag går hos bup men jag känner att jag inte kan vara fullkomligt ärlig med den jag går hos. Detta är inte på grund av personen snarare att hen måste berätta det till mina föräldrar vilket inte alls är säkert för mig då min ’mamma’ psykiskt och fysiskt har misshandlat mig sedan några år tillbaka och min pappa vet om detta samt att det är pågående och kommer fortsätta hända men fortfarande vill att jag ska förlåta henne. Hon är likadan mot honom men han har fått för sig att han kan få henne att ändras men sedan använder han mig som kurator (hon börjar även bete sig såhär mot min yngre syster), (pappa var även delvis delaktig i det fysiska när jag var yngre) De båda är även väldigt transfobiska mot mig då jag är ickebinär. Har kontakt med socialtjänsten som har startat en utredning men mina suicid tankar och självskadebeteende har kommit tillbaka. Jag kan dock som sagt inte berätta detta då faktumet att mina ’föräldrar’ skulle få veta skulle innebära att allt skulle bli värre och jag dör hellre än låter dem få reda på det. Jag känner mig så himla ensam i detta och kan inte prata med någon. Jag orkar inte med skolan och livet känns jobbigt. Jag vill inte leva på detta sätt längre men jag kan inte be om hjälp för då får mina ’misshandlare’ reda på det och allt kommer gå ännu mer åt skogen. Jag vet inte vad jag ska göra.

Ensam

BUP svarar:

 Hej!

Du har kontakt med både BUP och socialtjänsten men vågar inte vara ärlig med dem du har kontakt med där eftersom dina föräldrar kan få veta det du sagt.

 Det är ett stort dilemma för dig. För att du ska kunna få hjälp att må bättre behöver de som ska  hjälpa dig veta det viktigaste om hur du känner dig och hur du har det omkring dig. Annars blir det svårt att ge dig en riktigt bra hjälp.

Du är 17 år och snart myndig. Dina föräldrar behöver inte veta allt förutom det som är riktigt allvarligt. Men suicidplaner och självskadebeteende är allvarligt.

 Kan du tala med den du träffar om din tvekan och svårighet att vara ärlig och har ni tillsammans kunnat tala om vad i era samtal som måste gå vidare till dina föräldrar?

Jag undrar också varför du har ett så starkt motstånd inför att dina föräldrar ska få veta hur du mår. Kommer de att anklaga dig eller på annat sätt bete sig så att det inte blir till  hjälp utan istället blir värre?

Eller vill du inte visa dina föräldrar din sårbarhet, visa att du faktiskt har farit illa av att din mamma misshandlat och ännu misshandlar dig och att din pappa sett detta men inte förmått sätta stopp utan istället vänt sig till dig för stöd. Det är alls inte konstigt att du har svårt att lita på någon då.

Men ju bättre du kan berätta om hur du mår desto mer stöd kan du också få. Försök därför att tala om din tveksamhet inför att ärligt berätta om hur du mår. Om du sedan kan våga tala med någon blir du mycket mindre ensam.

Du kan också ringa, mejla eller chatta anonymt med Bris. Ett annat tips är att söka stöd hos föreningen Tilia


 

 

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta