Det funkar inte att bara öppna sig som en bok

Hej!

Jag är en tjej som nyss fyllt 15 år, jag har självmordstankar ofta och skär mig. Jag har varit på 2 samtal i våras hos er och då fick jag berätta mina problem. Dock berättade jag bara om min självkänsla, om min pappa och hur jobbigt det är i skolan bland de sociala.

För några veckor sedan gick jag återigen dit och det var en helt annan känsla. Jag ville där ifrån, klarade mig igenom samtalet och nu på tisdag ska jag dit igen. Vilket är i morgon! Jag har sagt till min mamma att jag inte tänker sätta en fot i bilen, hon har bara blivit arg och så har vi bråkat en massa hela kvällen, hon säger att hon gör allt för mig hela tiden och att jag ska visa lite tacksamhet och försöka, att hon ska dra mig till bilen om hon nu måste. Men hon förstår inte! De är ju inte så att jag protesterar till att gå dit för att jag bara vill jävlas med henne. Jag vill inte dit för, de känns inte bra!

De känns hopplöst och jag tycker de är pinsamt. Att bara sitta på en stol och berätta hur mycket fel det är på en. De får bara allt att bli värre för mig. Men för min mamma är det så enkelt att bara säga, jo men nu går du dit, de känns bättre sen. Men NEJ, det gör det inte och jag börjar bli allt mer trött på livet, det är inte något roligt att leva såhär, och ännu mindre när alla i min närhet förväntar sig att jag ska gå till en person och öppna mig som en bok och sedan mår jag bra.- för det funkar inte så, iaf inte på mig!

Blir väldigt ledsen över allt och ångrar stark att jag gick med på att mamma fick kontakta er. Nu har allt bara blivit jävligt mycket värre och jag vet inte hur jag ska ta mig ur denna röra. Hjälp.

Min fråga är, kan ni på riktigt tvinga mig?

Alyssa

BUP svarar:

Hej!

Du har så rätt, så rätt, att det verkligen inte fungerar så att man bara sätter sig på en stol och redovisar allt man mår dåligt över, allt som är fel med en själv, och sen - hokus pokus - mår man helt bra!

Det är faktiskt nästan alltid väldigt svårt att berätta om sina problem, framförallt om man ska vara helt ärlig och berätta om det värsta. För värst är ofta sådant som man skäms för, ibland är extremt rädd för, eller har oerhörda skuldkänslor över. Det berättar man inte om i första taget.

Därför är det viktigt att inte ge upp. Man sätter sig där på stolen igen och igen. Försöker att samla mod så man kan få det ur sig. Ju mer man berättar desto troligare är det att den som sitter där mittemot förstår och kan hjälpa. Dessutom är det nästan alltid så att det både är väldigt jobbigt att berätta om de där innersta hemska tankarna och känslorna - eller sakerna man gör - och samtidigt, konstigt nog, en lättnad. Bara att få ha det sagt, så att någon annan nu vet, och liksom kan dela bördan med en själv brukar göra skillnad.

Hoppas det där samtalet som du skulle ha igår gick mycket bättre än du befarade när du tänkte på det innan. Hoppas din mamma visst förstår att det inte är så lätt för dig, även om hon - kanske i sin iver och önskan om att du ska må bra - får det att låta som motsatsen, när hon försöker övertala dig att gå till samtalen på BUP. Hoppas du kan få hjälp så att dina känslor av hopplöshet släpper taget om dig.

Slutligen till din fråga om BUP kan tvinga dig. Nej, BUP kan vare sig tvinga dig att komma på samtal eller prata på besöken. Tvång inom vården används i undantagsfall och uteslutande om en person är en fara för sig själv eller andra.

Det är nästan omöjligt att försöka hjälpa en person som inte själv vill ta emot hjälp. Det är bra att du vill ha det. Kanske behöver du lite draghjälp av din mamma. Sådär som man kan behöva av någon man när man själv känner sig allt mer trött på sig själv och livet.


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta