Hittar bara fel på mig själv

Hej,

Jag är en tjej på 18 år jag mår riktigt dåligt. Jag mår dåligt över mitt utseende. Jag hittar hela tiden fel på mig själv och isolerar mig själv helt, till och med isolerar mig från min kille som jag egentligen älskar. Men mitt självhat har gjort att jag stöter bort alla människor som kommer i närheten av mig. Jag har blivit mobbad för mitt utseende och dom saker jag fått höra ligger fortfarande kvar i mina tankar. Jag kan inte längre prata med någon. För det enda jag har att säga är hela tiden om nått negativt om mig själv. Jag är arg varenda dag och jätteledsen över detta. Jag vet inte vad jag ska göra och har ibland övervägt tankar om självmord. För att jag är så trött på allt och tankarna driver mig till vansinne. 

Vad ska jag göra ?

Tack på förhand

emma

BUP svarar:

Hej Emma!

Du beskriver ett mycket plågsamt problem. Du har en alltigenom negativ självbild,  brist på ett basalt självförtroende och en benägenhet att klandra dig själv. Eller, om vi vänder på saken,  så kan du inte se dig själv i din helhet, där båda positiva och negativa drag ingår - så som hos oss alla. Uppenbarligen hindrar någonting dig i att ta till dig den uppskattning du ändå får, till exempel att du har en pojkvän som inte skulle vara din pojkvän om han inte tyckte om dig så som du är. Du verkar också ha fastnat i en utseendefixering utan någon närmare tanke på att de inre egenskaparna väger alltid tyngre än utseendet. Miljontals människor lever ett lyckligt liv utan att ha värdens mest fördelaktiga utseende.

Jag vet inte mycket om hur det har blivit så för dig. Du nämner att du tidigare blivit mobbad och vi vet genom forskning att mobbning lämnar djupa spår även långt efter att den har upphört. Därför är det viktigt att man får - skaffar sig - möjlighet att genom samtal bearbeta den hemska erfarenheten som mobbning innebär.

Nej, du ska inte fundera på självmord och du ska inte ensam försöka komma till rätta med dina svåra problem som ett genomgående missnöje med sig själv och ständig felsökning hos sig själv med självförebråelser innebär. Det du behöver fundera på istället  hur du ska få  hjälp. För hjälp behöver du utan den mista tvekan.

Jag vet att när man konsekvent nedvärderar sig själv så börjar man isolera sig precis som du gör för man skäms för hela sitt sätt att vara. Det ingår i problematiken. Därför är just de första stegen så svåra. Men det är nödvändigt att börja någonstans. Du säger att dina negativa tanker "driver dig till vansinne". Ja, ensam med sina tanker hittar man inte ut, man behöver någon utifrån för att bryta de låsta rundgångarna i tankarna.

Mitt fösta förlag är att du vänder dig till ungdomsmottagningen i din hemkommun. Där finns behandlare som väl känner till och förstår sådana problem du har och där kan du få råd och samtalsbehandling. Kan din pojkvän gå med dig och stötta dig på vägen dit? Han vill nog också att du ska må bättre, eller hur?

Men om det känns som ett för stor steg direkt kan du gå in på tjejzonen där du kan börja att chatta med någon och börja formulera mer i detaljer vad det handlar om. Om den hjälp du kan få där inte räcker får du också mer vägledning vilka andra vägar du kan välja för att komma ut ur dina tankefällor. 

Dessutom finns det numera psykolog- eller kuratorsmottagning på många vårdcentraler. Du kan ringa och fråga där också. Därutöver finns det naturligtvis psykiatriska mottagningar som tar emot unga vuxna. Mer uppgift om detta hittar du på vårdguiden

Det finns hjälp att få, som jag visar dig här. Förläng inte ditt lidande, försök att samla mod, det kommer att löna sig.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta