Vill bli accepterad som jag är

Hejsan BUP! Jag är en helt vanlig snart fjortonårig tjej som har fått en ätstörning på grund av min bästa vän. Hon kommenterar ofta att jag är längre än henne, att jag tydligen enligt henne behöver jättemånga storlekar större i kläder än henne osv. Hon kommenterar ofta också om att jag har samma kläder hela tiden, att jag inte är hennes stil och att hon själv är väldigt nöjd över hennes kropp. Hon tjatar mycket om killar hon strulat med, hur mycket dom gillade hennes kropp och om hur nöjd hon är över att hon ser ut som hon gör. Då när jag tittar på mig själv ser jag en ful, lång, fet, äcklig person som måste ändras. Jag har insett att ingen vill vara med mig pga min längd och att det är därför jag bara har henne som vän. Jag förstår inte ens varför hon vill vara med mig om jag ändå är så ful. Jag vet att inte inbillar mig när jag säger att ingen vill vara med mig, för att allvarligt talat, personer avstår att vara med mig i skolan, dom väljer hellre att sitta tio personer intryckta på en liten bänk långt ifrån mig än på en större bänk som är nära mig. Jag vet inte hur jag ska göra för att folk ska vilja var med mig och acceptera mig som jag är.

BUP svarar:

Hej!

Skulle vi sitta i ett samtal skulle jag be dig berätta om vem du är. Jag skulle vilja veta mer om dina intressen, vad du blir glad av och vad som gör dig ledsen. Att vara i tonåren är en tuff tid då mycket förändras. Man ser inte likadan ut som förut, man ser att kompisar blir annorlunda än de var, man glider ifrån varandra, man kanske inte ens riktigt känner igen sig själv och sitt eget sätt. Men det är bra att påminna sig själv om vad man tycker om.

Nästan alltid i livet är det bra att börja med sig själv när man funderar över vad det är som går snett i en relation. Så där som det nu har blivit mellan dig och din bästa vän. Och det gör du för du frågar: "Vad ska jag göra...?" Jag förkortar din sista mening så den omformuleras, för det är där jag tror du närmar dig svaret: "Vad ska jag göra ... för att acceptera mig som jag är?"

"Att acceptera sig själv så som man är" är både något av det viktigaste och svåraste i alla åldrar. Och ja, alldeles särskilt i tonåren. I det ingår då att acceptera att man inte är perfekt, faktiskt att man till och med har skavanker. Men att man kan leva med det, att det är ok. Som sagt, detta är lättare sagt än gjort. Ändå vill jag ha det sagt.

Finns det någon runt dig - jämnårig, äldre, yngre - som du gillar att vara med, som får dig att må bra. Vad är det hos den personen som får dig att känna så? Kan det handla om att du känner att du kan vara sig själv, utan att förställa dig?

För mig låter det som att det just nu inte är riktigt så med din bästa vän. Finns det andra på skolan eller utanför på fritiden som du tycker om att vara med? Har du några speciella fritidsintressen/-aktiviteter du går på? Det är bra om man kan komma på vad man själv gillar. Det är bättre än att försöka bli som de andra. Då blir man mer nöjd med sig själv. Det brukar ge ringar på vattnet, så att man även blir mer nöjd med andra rumt omkring, vilket i sin tur kan göra att man accepteras mer som man är.

Hoppas du får ut något av mina reflektioner! Kanske har du en förälder i närheten som du kan prata mer med om detta, så du inte börjar tro att dina bekymmer handlar om din vikt och vad du äter.


 

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta