Har jag fler diagnoser?

Hej. Jag har haft kontakt med BUP sedan maj 2012 då jag blev ditskickad via remiss från både skolkurator och läkare för depression, ångest, ätstörning och självmordstankar. Har haft olika psykologer sen dess och varit inskriven på akutavdelningen flera gånger. Jag har diagnoserna depression med psykotiska symtom, ätstörning och social fobi.

Det senaste året har jag berättat otroligt många gånger för min psykolog, läkare och föräldrar att det känns som att jag drömmer fast jag egentligen vet att jag är vaken. Det här händer varje dag. Världen tycks gå en aning för långsamt, allt inklusive mig själv känns overkligt och allt saknar känsla/djup. Jag får ångest och känner mig så himla konstig och hjälplös. Jag har sökt om detta på nätet och sett att det finns något som kallas för derealisation/depersonalisation. Jag vill så gärna att någon utredning görs för att slippa behöva gå runt varje dag och bli så orolig och ångestfylld över att inte veta. Det känns som jag håller på att bli galen. Problemet är att eftersom jag redan har fått ett par diagnoser är det omöjligt att få någon att förstå att det är något mer som är fel. Det är som att sitta och prata med en nickande docka som inte tar tag i saken utan istället bara tror att jag bara vill ha fler diagnoser eller uppmärksamhet.

Vad ska jag göra? Ingen lyssnar på mig, inte ens mamma eller pappa. Jag gråter varje dag över att ingen verkar bry sig om att hjälpa mig. Allt känns så jävla hopplöst.

T

BUP svarar:

Hej T och tack för ditt brev!

Vad tråkigt att du känner att ingen lyssnar på dig. Så ska du ju inte behöva ha det.

Att få en diagnos, eller som i ditt fall flera diagnoser är något som ska vara till hjälp för den personen. Det beskriver inte hela personen - man är ju så mycket mer än en diagnos, eller hur?
De är också till för att man ska ha möjlighet att få bra hjälp så att ens liv blir lättare att leva. När du fick dina diagnoser hoppas jag att du blev erbjuden hjälp och stöd anpassat utifrån dina svårigheter.

Det är inte särskilt ovanligt att man upplever sig ha blivit feldiagnostiserad och har funderingar kring om det kan vara något annat, eller något mer som påverkar det dagliga livet. Det är jätteviktigt att få bli lyssnad och respekterad för detta tycker jag. För vem känner dig bättre än du själv?

Hur känner du inför de diagnoser du fick efter din utredning? Tycker du de stämmer? Stämmer en del, eller inte alls? Detta är viktiga saker att ta upp med din psykolog.

Jag vill att du ska veta att diagnostisera sig själv via nätet inte är någon särskilt bra väg att gå. Många symptom stämmer överens med många olika diagnoser och det behövs en duktig och erfaren behandlare som tillsammans med patienten noggrant och med stor omsorg hjälps åt att hitta rätt. 

Jag skulle råda dig att skriva ett brev, eller skriva ut information om tillstånden, och ge till den läkare eller psykolog som du träffar regelbundet och berätta att du känner igen dig i dessa beskrivningar. Be dem fundera tillsammans med dig - det har du rätt till.

Får du inget gensvar så kan du byta behandlare. Någon kommer att lyssna på dig.

Varmt lycka till.