Kille som på utsidan har det rätt bra

Tja! Jag är en 18 årig kille som på utsidan har det rätt bra jag har föräldrar som älskar mig och folk som oftast ställer upp för mig.Men ändå så känner jag mig så ensam! Jag har gått terapi och varit på behandlingshem för självskadebeteende,självmord och anorexia genom hela skolgången.Och fick slutligen adhd som diagnos. Men ändå så känner jag mig onormal och hoppar fram och tillbaka  i mina tankar om jag förkännar att leva eller ta livet av mig!  

varje gång jag är ensam hemma så får jag panik och det känns som jag inte kan lita på mig själv,det ger mig ångest för jag vill flytta hemifrån och leva mitt egna liv men varje gång jag ska göra naturliga saker som att betala räkningar eller handla till exempel drappas jag av ångest. Att jag inte inte ska ha råd fast jag har det eller att jag ska bli fet. Allt går i grund på att jag inte är bra på att hantera känslor och jag har inget aning om hur jag ska kunna bli bättre på det:(!?? Av de vänner jag har kvar så får jag ständigt höra "måste du slås hela tiden eller måste du va så aggressiv du har ju seriösa agritionsproblem. Vilket får mig att känna mig totalt värdelös att jag inte vet hur jag ska hantera mina känslor. Jag vill inte slås men jag vet inte hur jag ska vara "snäll". Då jag bli hotfull när andra är för nära mig känslomässigt blir jag fort våldsam som ett skydd. Då jag har ett förfluten av sexult utnyttjande och mycket mobbning när jag va yngre så kanske det är att jag är rädd att jag ska känna samma känslor som  då. 

Jag är mest rädd att jag kommer få ångra allt i mitt liv och bli den killen som jag var när jag var yngre,som  försöker ta mitt liv eller tillbringa livet i fängelse .vilket kanske vore bättre för alla....

Nobody

BUP svarar:

Hej och tack för brevet!

Vad trassligt och svårt du har och har haft det. Samtidigt slås jag av att du har kommit så långt. Du formulerar dina problem och tankar kring detta så väldigt insiktsfullt.

En sak jag fastnar för i ditt brev är din fundering kring om du vill leva eller inte. Som om döden vore ett alternativ till att leva. I ett TV program om självmord  nyligen, sa man att "självmord är en permanent lösning på ett tillfälligt problem". Jag tycker att det var väl formulerat. Samtidigt är det lätt att förstå att dina tankar kan gå dit eftersom du drabbats av så många motgångar och svårigheter. Men döden är en "ickelösning" på problemen som jag ser det. Det finns en risk att fastna i funderingar kring "ska jag ska jag inte" istället för att försöka lösa eller på något sätt leva med det svåra. 

Ditt brev tycker jag avslöjar en resursrik människa som har borde ha bra förutsättningar att hitta ett sätt att kunna leva ett tillräckligt bra liv. Jag tror att det finns goda chanser att du både kan hålla dig borta från fängelse, att inte dö för egen hand och att skaffa dig bra nära relationer till andra människor. 

Du nämner att du har gått i terapi tidigare. Hoppas att det var en bra erfarenhet för dig. Kanske du skulle vara hjälpt av att söka terapi igen. Ofta kan man behöva "påfyllning" i olika skeden i livet. En terapi räcker kanske inte för evigt. Eftersom du beskriver så många och svåra problem tror jag att du skulle behöva stöd för att komma vidare. Dina möjligheter att tillgodogöra dig terapi tycker jag, utifrån ditt brev, verkar goda.

Önskar dig allt gott!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta