Vågar inte erkänna hur jag mår

Jag vill inte leva längre, har ingen livslust & känner mig meningslös. Har försökt i drygt 3 år att inte ta mitt liv men nu orkar jag inte mer & vill heller inte prata med någon vågar inte erkänna att jag tänker såhär & mår såpass dåligt som jag gör. Jag har gjort en utredning för adhd & redan där frågade om om jag jade några självmordstankar& om jag skadat mig någon gång, men jag nekade de med gråten i halsen & nu ångrar jag de för snart ger jag upp. 

BUP svarar:

Hej!

Även om du formulerar dig kort förstår jag direkt hur hemskt dåligt du har mått under en längre tid. Du skriver ingenting om dina förhållanden hemma, vad det är som gör att du är så förtvivlad och tappat känslan av mening och lust i och till livet. Att du har gjort en utredning på adhd betyder att du måste ha haft en del svårigheter även om jag inte vet om utredningen ledde till en diagnos eller inte. Och hjälp för sina svårigheter måste man få oavsett om har har eller inte har en diagnos, det ska du veta!

Men nu vill jag komma till det som jag tycker är det väsentligaste. Det är att du nu ångrar att du inte vågade berätta på BUP hela omfattningen av dina problem. Det betyder att du har gjort den viktigaste insikten: man kan inte få den hjälp man behöver om behandlaren inte få veta hur det egentligen ligger till med patientens problem.

Att du skriver till oss signalerar till mig att du innerst inne inte vill ge upp och det är lika väsentligt. Tro mig, det är det som du garanterat inte kommer att ångra när du i ett senare skede i ditt liv tänker tillbaka på denna mycket svåra tid under din uppväxt. Du kommer att tänka tillbaka på det med en stärkt självkänsla: jag kunde, jag vågade kämpa vidare och det var värt det!

Men vad ska du göra för att nå dit? Som sagt, när du nu på egen hand kom fram till att det hade varit bättre att berätta och inte förneka, måste du också ta steget och denna gång göra det. Kontakta igen den BUP-mottagning som du varit på. I din ålder kan man ringa själv, i synnerhet om du också nämner din tidigare kontakt där. Du behöver inte skämmas, det är många som gör samma sak. Säg, som det är, att du vid den omgången inte vågade nämna dina självmordstankar och kanske - som du antyder - ett självskadebeteende. Du kommer att mötas med förståelse.

Om man har självmordstankar kan man komma akut till BUP-mottagningen. I fall du behöver mer uppmuntran för att göra det kan du också få stöd på nätet eller per telefon, till exempel på tjejzonen.se, på självmordslinjen eller för självskadebeteende shedo.se.

Än en gång, det är jättebra att du kom på att det är nödvändigt att tala ut när du träffar en behandlare, din gamla eller kanske en annan. Du har ingenting att dölja, vi är till för att hjälpa ungdomar när de har svårigheter, är i kris, tappar livslusten. Gör det direkt, väntan bara förlänger ditt lidande. Sikta istället på att förkorta den! 

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta