Hur vet man att man är sjuk?

Hur vet man att man är sjuk? Jag förstår verkligen inte. Jag sitter och försöker känna efter, känna efter om jag mår dåligt. Men jag gör inte det. Jag mår inte dåligt. Jag fattar inte varför alla säger att jag är sjuk. Jag förstår det verkligen inte. Hur mycket jag än anstränger mig så känner jag mig verkligen inte sjuk.

Jag läggs in med LPT regelbundet och jag förstår verkligen inte varför. Jag får mediciner jag inte vill ha, får alltid injektioner för att jag inte vill ha medicin. Medicin andra tycker jag behöver. Hemma jag tar aldrig mediciner. Varför skulle jag göra det. Jag är inte sjuk.

Det handlar inte om att jag försöker intala mig själv att jag inte är sjuk, utan det handlar om att jag verkligen inte förstår. När jag bröt armen som liten gjorde det ont i armen. Men jag har inte ont i själen. Jag förstår verkligen inte.

Det är jättekonstigt, alla runt omkring mig, läkare och dylikt säger att jag är sjuk. Men jag förstår ändå inte. De vill inte ge mig någon varaktig diagnos p.g.a min ålder men de säger att jag är känslig för psykoser. Det är väl också det som är grejen med psykoser, att man själv inte inser att man är sjuk. Men jag vet inte vad det är jag ska inse. Jag förstår verkligen inte. Vad är det som är annorlunda i mitt huvud? På vilket sätt skiljer sig min verklighetsuppfattning från andras? Jag tycker inte att jag är olik andra. Alla upplever väl saker olika.

LPT innebär ju att man är allvarligt sjuk, måste vårdas på sjukhus och vill inte ha vård. Jag förstår inte varför jag måste vårdas på sjukhus. Jag vet verkligen inte. Jag är inte farlig för mig själv eller någon annan. De säger att det är för mitt eget bästa, att jag ska få må bra. Men jag mår ju bra. Men samtidigt så får ju inte friska människor LPT. Men jag känner mig ju frisk, inte sjuk.

Jag försöker att se situationen utifrån mig själv, vad det är i mitt beteende som är avvikande. Vad det är som får folk att reagera på det jag säger, gör respektive inte gör. Men jag ser det inte. Jag förstår inte vad det är som jag gör som gör att jag anses vara psykiskt sjuk. Jag förstår verkligen inte.

Jag känner mig ensam, obetydligt. Mina order betyder inget. De säger att jag mår bättre med mediciner, att jag förändras. Men jag ser det inte själv. 

Ingen förstår att jag inte förstår. Att jag inte vet det som verkar vara så uppenbart. Jag hade velat bo ensam på en öde ö så att mina tankar och hur jag ser världen är det enda rätta sättet. Ingen som ifrågasätter. Det är andra människor som är konstiga, inte jag. 

BUP svarar:


Hej och tack för brevet!

Det är lite svårt för mig att svara på varför du läggs in med LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård). Det måste du nog prata mer med dom som gjort den här bedömningen. Det jag vet är att LPT inte något man använder ofta eller slarvigt. Det krävs starka anledningar till att besluta om tvångsvård och beslutet omprövas ofta.

Precis som du skriver kan den som drabbats av till exempel psykos eller mani inte vara medveten om sitt tillstånd och då kan tvångsvård ibland behövas. Hur har det varit emellan vårdtillfällena? Har du då kunnat förstå varför du varit intagen?

Så igen, prata med dom på avdelning där du vårdas så att du kanske kan få svar som gör det mer begripligt för dig.

Önskar dig det bästa!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta