Borde jag söka hjälp?

Hej,i cirka 1 och ett halvt år har jag kännt mig...allt började i slutet av 5 an min bff började frysa ute mig och ibland plötsligt kunde det vara "bra" igen, men kort där på ville hon inte vara min vän läbgre. Så höll det på hela 6an ut. Jag trivs bäst med att vara 1 person itaget för då lär man känna varandra djupare. Så jag blev ensam pga att alla hade skapat sina gäng och jag trivdes inte. Rasterna spenderade jag på toaletten och grät ofta, innan så var jag inte bekväm med mig heller jag kände mig större tjock gul m.m (gör det gortfarande) och i sluttet av 6an fick jag reda på att jag har dyslexi. När jag inte var i skolan (skolka aldrig) och borde åkt hem ville jag inte. Mamms kan vara jätte snäll och rolig och allt man ska vara men hon har extremt lite tålamod. Hon ville att det skulle gå bra för mig i skolan så hon pluggade med mig kanske 5 timmar per dag, det blev så för att hon höjde rösten/tillslut skrek åt mig  och jag blev då ännu mer ledsen och sprang upp i min garderob och grät, det hände fram och tillbaka, varje gång efter ångrade hon sig och sa förlåt men det enda jag kan komma ihåg är -skitunge, idiot, är du dum?!- som hon kunde skrika åt mig. Och när jag försökte brrätta för mina föräldrar hur det var i skolan så sa de bara -sluta oroa dig- i mitten av 7an så började jag plugga själv färre konflikter upostod men de kan fortfarsnde komma. Varje gång det händer så ksn jag bara tänka "jag vill dö jag vill inte finas" samtidigt som jag sitter gömd på mitt rum och gråter. Jag misdtänker att det övergick i kanske en depression eller något liknande för nu har jag konstant ångedt över saker som på minner mig om andra saker tex om jag hör någon säga -fin tröja så tänjer jag direkt att jag är ful ingen behöver ha varit elack. Jag älsksde att vara ute och att rita nu ligger jag bara hemma och kollar på film så att ångesten ska dämpas, jag sover cirka 5 timmar per natt och när jag borde vara glad över något så känner jag mig bara ledsen och tänker att i framriden så är jag lika tråkig men försöker ändå skapa ett fejk leende. Jag har mer att berätta men årkar verkligen inte gå igenom allt på 1 mejl. Ingen vet hur jag känner, jag fördökte visa för mina 3 enda vänner genom att vida min dagbok, en berättade då att den hade varit hos skolkuratorn, varken den eller mina föräldrar vet något. Jag tänker på självmord nästan varje dag.Min fråga är borde jag söka hjälp?Kan jag göra det hos er?Måste mina föräldrar vara med eller få veta om jag går hos er eller någo  annam tex skolkuratorn? De har ju inte velat förstå när jag försöker prata med dom.Hur dämpar man ångest?Provat en gång att ta en penna och riva hårt på huden tills det blöder, hade hittat det någonstans på internet men ångrade mig efter och fick bara mer ångest .Kan jag ha en deprission?Ledsen tjej

D

BUP svarar:

Hej!

Du har haft det kämpigt i skolan och din mamma har försökt hjälpa dig. Men att plugga med mamma 5 timmar om dagen och med så mycket konflikter som slutar i gråt låter inte alls bra. Det låter som du ställts inför krav som är för stora med tanke på att du har dyslexi.

När man har dyslexi har man rätt till särskilt stöd i skolan. Har du fått det? Om inte, kanske din mamma kan hjälpa dig tala med skolan.  Det är ofta  lättare att ta emot hjälp av skolan än av sin mamma även om din mamma velat göra det hon trott varit bäst.

 Det är också viktigt att veta att dyslexi  inte alls innebär att man är dum!

Du undrar om du borde söka hjälp. Ja det tycker jag. Nu är det snart sommarlov annars vore skolkurator en bra person att vända sig till eftersom din dåliga självkänsla och ångest verkar höra  ihop med skolan och det är viktigt att se vad skolan kan göra annorlunda för att hjälpa dig.

Men nu kan du kontakta ungdomsmottagningen själv. För att kontakta BUP måste dina föräldrar vara införstådda och delaktiga vilket ju kan vara bra. Tillsammans med föräldrar kan man också vända sig till Första linjens barn och ungdomspsykiatri genom vårdcentralen.

Att dämpa ångest görs bäst i ditt fall genom att ändra orsaken till den, som att hitta nya och bättre vägar till att klara skolarbetet och hur din mamma förhåller sig till det. Att göra sig själv illa kan dämpa ångest på kort sikt men på längre sikt förvärras den lätt.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta