Jag behöver hjälp hur ska jag göra

Jag behöver hjälp. Det är ingen tvekan om saken. Jag har förstört allt och mitt liv är inte längre ett roligt och bra liv. Jag har bara en enda vän kvar och då menar jag inte en enda nära vän jag menar en vän i hela världen, en person utöver min familj som jag pratar med om man inte ska räkna med lärare. Den enda vän som jag har kvar håller jag dock också på att förlora då jag aldrig vill göra något, aldrig undrar om hon vill ses och när hon frågar säger jag att jag inte kan. Ta mig inte fel jag älskar henne som en syster och jag skulle dö för henne men jag stannar av någon anledning som jag inte själv vet altid hemma istället, det ör vad jag på något sätt vill. I skolan sitter jag tyst hela dagarna, ensam på rasterna, går inte till lunchen då jag inte har någon att äta med och får höra fniss varje gång min mage kurrar på lektionerna. Varje gång vi ska delas in i grupp står jag jälv, gympan har jag slutat vara med på då jag inte orkar allas prat efter om hur dålig jag är och att stå själv när vi ska dela in oss själva i grupper. Jag mår inte bra. Jag har skärt mig i femman det är tre år sen nu men varje dag ränker jag på att börja igen men jag står imot, kämpar för att inte hamna där igen. När jag skar mig fick mina föräldrar reda på det och vi gick till BUP en gång. Jag sa att allt var bra nu när mamma och pappa visste att jag inte kände behovet av att skära mig längre och att jag kände att jag mådde bra. Det gjorde jag också faktiskt, men det besöket på BUP borde inte ha varit det sista, vi borde ha bokat en ny tid.. två månder senare efter det besöket börjar det kännas sämre igen och sen gick det bara utför. Det är klart att jag är glad och skrattar ibland men jag skulle snarare beskriva mig som en ledsen person med glada stunder än en glad person med ledsna stunder. Jag har länge tänkt på att prata med mina föräldrar om att ta hjälp av BUP igen men när jag är med min familj och jag glad och lycklig, på riktigt så dom skulle förmodligen inte ta det på allvar för dom ser bara den glada jag. Och jag vill inte heller ha det så hemma dom det var när dom visste att jag skar mig. Då kände jag mig alltid uttittad och bevakad, jag fick aldrig vara själv, aldrig hemma ensam, hade altid en förälder vid min sida. Varje dag kom dom in till mitt rum och skulle prata. Dom ville veta varför jag skar mig och varför jag mådde som jag gjorde men jag visste, vet, inte. Dom fick mig att känns mig som ett missfoster som att jag var annorlunda, fel. Jag ville att mitt hem skulle va min fristad att jag inte skulle behöva tänka på allt eller prata om det men att dom skulle veta det, förstå varför jag inte alltid var på topp. Jag behöver hjälp igen egentligen har jag alltid behövt hjälp men nu måste jag ha hjälp, mitt mående ihop med all stress i skolan är hemskt jag mår inte bra, verkligen inte. Men som sagt vill jag inte att det ska bli så hemma som det var när jag skar mig, jag vill fortsätta ha kul hemma. Hur ska jag göra? Snälla hjälp 

C

BUP svarar:

 

Hej C!

Det verkar som du slits mellan två val. Du kämpar för att inte skära dig och vill ha hjälp. Samtidigt är du rädd att du, om du berättar hur du mår, ska bli kontrollerad och ofri.

Det är bra att du nu tycker att besöket på BUP skulle följts av flera. Det krävs ju ofta litet tid för att förstå det som är problem för att kunna göra så att det blir bättre. Den gången kanske du inte var redo att gå mer än en gång. Nu låter du mer beredd. Om bara inte föräldrarna passade så mycket på dig. Men måste de göra det? På BUP kan föräldrar få hjälp med hur de ska stödja sitt barn på sätt som blir hjälpsamt. Och det är något ni kan och bör tala om där tillsammans. Det är inte lätt för dig att svara på varför du skär dig eller varför du mår dåligt.Det är något man själv behöver hjälp att förstå.  När föräldrar blir oroliga kan de, fastän de vill väl, ändå göra fel saker. Men på BUP kommer man att förstå det.

Du har skrivit ett klokt och insiktsfullt brev till oss. Även om det känns så, är du inte alls varken fel eller annorlunda. Vi hamnar alla någon gång i livet i situationer där vi behöver hjälp att reda ut svårigheter. Det goda med det är att vi kan lära oss mycket  som är till nytta för oss både nu och i framtiden.

Så var modig. Säg till dina föräldrar att du inte mår bra och vill återta kontakten med BUP. Om de vill prata mer än vad som känns bra för dig säg att du inte vill prata mycket redan nu. Du kan också om du vill själv ringa till BUP och förklara situationen så som du gjort i ditt brev till oss. Men vänta inte. Gör det nu!

 

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta