Får man bälteslägga hur som helst?

Hej

Jag undrar får man bältesslägga folk hur som helst?

måste men ha LPT för att ligga i en bältessängen 

vilka får bältesslägga?

Amanda

BUP svarar:

Hej Amanda! 

Nej, man får verkligen inte bälteslägga hur som helst. Att med tvång bli fastspänd i en säng med bälten som håller fast ens fötter och händer är för de allra flesta kränkande och väldigt obehagligt för den som är med om det. Det är något vården har möjlighet att ta till när man försökt alla andra sätt att få en patient att lugna sig och vara stilla. Det handlar om att få kontroll på en situation där en person som mår mycket dåligt psykiskt måste skyddas från att skada sig själv eller andra. 

Som du vekar känna till finns det en lag som reglerar det här väldigt noga: Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Att utföra sådana här tvångsåtgärder mot en person är i andra sammanhang olagligt, och det finns därför en rad saker som måste vara uppfyllda för att vårdpersonal ska kunna genomföra till exempel en bältesläggning: 

1) Patienten måste lida av en allvarlig psykisk störning. Det betyder att en läkare måste har diagnosticerat det tillstånd som personen befinner sig i som ett av t ex tillstånden psykos, depression med stark självmordsrisk eller svårare personlighetsstörning med t ex starkt tvång eller psykotiska genombrott.  

2) Patienten måste också ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård. Det betyder att läkaren också ska ha bedömt att patienten inte kan få nödvändig vård på något annat sätt än genom att läggas in på en psykiatrisk klinik. Alltså att patienten behöver vara dygnet runt på en klinik där det finns psykiatrisk personal.

3) Patienten måste också motsätta sig frivillig vård. Alltså att man försökt få patienten att gå med på olika alternativ för att skydda sig själv och de i dennes omgivningen som den vill skada, men att personen inte gått med på det. 

Beslut om tvångsåtgärder enligt LPT kan bara fattas av överläkare och minst två måste vara överens om beslutet. Du kan läsa mer om reglerna för detta på Vårdguiden 1177. Besluten är tidsbegränsade och måste omprövas efter viss tid. Som patient har man möjlighet att överklaga beslut i efterhand och få saken prövad i förvaltningsrätten. Man har också rätt att få en stödperson, ett ombud som inte jobbar i vården och som hjälper en att se till att ens rättigheter tas till vara. 

Vi inom BUP arbetar mycket med att undvika situationer som leder till tvångsåtgärder. När det finns risk för att en ungdom som är inlagd på vår klinik kan komma bli våldsam mot sig själv eller andra pratar vi alltid med den iförväg om hur vi bäst kan sätta stopp. Tillsammans försöker vi hitta lugnande strategier och andra sätt att agera. 

Om situationen ändå blir farlig, och vi inte lyckas med andra sätt att få stopp, försöker vi alltid se till att någon närstående person, t ex ungdomens förälder, finns med i rummet hela tiden. Och när situationen lugnat ner sig har vi som rutin att alltid prata igenom vad som hände och hur vi kan undvika att det händer igen. 

Du tar upp en jätteviktig fråga och detta är ett väldigt svårt område i den psykiatriska behandlingen. I våras publicerade Barnombudsmannen en viktig rapport där de intervjuat ett antal ungdomar som bland annat varit med om tvångsåtgärder inom psykiatrin. Deras berättelser visar att vi som jobbar inom BUP i Sverige behöver arbeta mer för att genomföra tvångsåtgärder på ett mindre kränkande sätt, och bli ännu bättre på att undvika situationer där de behövs. Men också att det finns ungdomar som i efterhand är tacksamma för att vi genom att använda tvångsvård sett till att de överlevt och inte kunnat genomföra handlingar de skulle fått ångra hela livet.