Hur ska jag hjälpa min mamma

Hej, BUP! Jag har varit psykiskt sjuk i över ett år nu. Jag blev diagnostiserad med anorexia nervosa, ätstörning och depression. Jag tycker själv att jag är på bättringsvägen och mår bättre än jag någonsin gjort, men jag är inte riktigt frisk än.

Men nu är det såhär att ända sedan jag blev diagnostiserad så har mamma vabbat mig. Hon har fått pengar från försäkringskassan eftersom en läkare skrivit ett läkarintyg som sedan skickats till försäkringskassan för att mamma ska kunna få pengar ifrån dem eftersom hon tar hand om sitt sjuka barn (jag vet inte riktigt hur det går till men jag antar att det är något i stil med det). 

Men på senaste tiden har hon inte fått några pengar för att de anser att jag inte är "tillräckligt sjuk". Hon mår så hemskt dåligt över detta, och dessutom så är det massa andra saker som inte gör hennes situation bättre t.ex. att jag fortfarande är psykiskt sjuk. 

Det är så tärande för mig att se henne må så dåligt eftersom hon är den enda person jag riktigt bryr mig om och älskar av hela mitt hjärta och jag klarar inte av att se henne må så pass dåligt, precis som att hon inte klarar av att se mig må dåligt. Det blir lite som en ond spiral.

Dessutom så har hon börjat jobba på halvtid för jag har fått börja gå i skolan nästan på heltid. Men hon tycker det är jobbigt med jobbet också och det förstår jag eftersom hon varit tvungen att se efter mig så pass mycket under så lång tid. Sedan går hon även och oroar sig över saker hela tiden vilket också resulterar till att hon mår dåligt. 

Jag tror inte hon skulle klara av att börja jobba heltid riktigt än för hennes mående verkar kasst. Jag vill bara att hon ska må bra, men jag vet inte vad jag ska göra, om det ens finns något jag kan göra. Alltid när jag frågar henne om jag kan göra något för att få henne att må bättre så säger hon något i stil med "det är inte ditt jobb att se till så att jag mår bra, var och en sköter sitt eget mående" (något hon fick höra av någon kurator, väldigt idiotiskt enligt mig, men jag har utvecklat en stark avsky för allt och alla inom vården (nästan alla)) och om jag försöker invända med exempelvis "men då ska ju inte du behöva se efter mig" så säger hon typ "ja, men du är ju mitt barn och jag har ansvaret att se efter dig och se till så att du mår bra" (hon är så fin, fattar inte vad jag gjort för att förtjäna en sådan obeskrivligt underbar mamma). 

Men det jag vill ha sagt är väl att min mamma har alltid tagit så väl hand om mig, hon har hjälpt mig i mina mest mörka tider och jag älskar henne mest av allt. Hon har hjälpt mig även när hon själv mår så förskräckligt dåligt, jag vill kunna hjälpa henne också. Men vad/hur ska jag göra? 

(Jag behövde få skriva av mig lite så detta kan ha blivit väldigt flummigt, jag ber om ursäkt för det. Tacksam för svar.)

Orolig dotter

BUP svarar:

Hej!

Ja, du beskriver en ganska stor omställning för er båda. Ni har båda levt tätt ihop under kanske ett år när du varit sjuk och när du frisknar till behöver inte du henne längre på samma sätt. Kanske är det också så att när du blir frisk och oron och pressen minskar, då kan också hon tillåta sig att känna efter hur hon mår. Det kan också vara svårt för henne att ta in och våga lita på att din förbättring håller i sig. Också hennes oro för dig kanske inte bara kan gå över direkt utan att det tar lite tid. Kanske är det därför du skriver din fråga?

När du blir frisk så får din mamma inget bidrag längre. Blir det det ett problem? Blir det svårt för dig att bli frisk om din mamma kommer att mista sitt bidrag eller må dåligt?

Jag tror din mamma har rätt när hon säger att hon kan ta hand om sitt mående själv och inte behöver din hjälp i denna fråga. Hon har även rätt att inte alltid må så bra och hon kan själv ta kontakt med ansvarig läkare och diskutera frågan med hen om hon vill.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta