Vet inte vad jag vill längre

Hej jag är en tjej på 14 år och har bott hos min mamma hela livet och jag och min mamma har alltid haft väldigt bra kontakt men det senaste året så har hon skitit i mig. Hon träffade en kille och sket i mig helt och hållet jag fick börja vara med min pappa mer. Och den här killen har haft olika knark problem i sitt liv och därför tror jag att mamma också började ta knark och pappa trodde också det och han anmälde till SOC eller hur de stavas och hon blev väldigt väldigt arg och tog ut all ilska på mig. Just nu har jag börjat bo hos min pappa folk har börjat säga att jag har förendrats efter jag har flyttat hit dem saknar mitt gamla jag. Men iaf mamma bor nu med sin kille och jag bor då nu med min pappa jag brukar vara med mamma nån timma på stan då och då efter skolan men det ända hon säger är att du har förstört det här och när flyttar du hem till mig. Jag vet inte vad jag vill längre............

Det är en sak jag har haft väldigt svårt att säga till folk men det är att jag har grova självmordstankar och mår piss. Allt går bara fel känner jag i skolan hemma ALLT

Jag vågar inte gå och prata med nån av er för

1.Jag vet inte var de ligger

2.Vågar inte rädd att mamma eller pappa ska få reda på det

3.Kanske säger för grova saker så det inte är tystnads plikt längre :(



a

BUP svarar:

Hej!

Vad bra att du skriver till oss.
Om din mammas nya man och din mamma använder droger så ska du inte bo hos dem.

Det var rätt av dig att berätta detta för din pappa och rätt av honom att kontakta socialtjänsten. Men jag förstår att du kanske kan känna skuld när din mamma säger att du har förstört genom att berätta. Det har du inte.
Din mamma har ett ansvar för situationen hemma. Och det är inte heller konstigt att du saknar din mamma och kan längta efter att flytta tillbaka till henne - särskilt när hon själv ber dig om det.
Du saknar det som varit bra hos henne. Men det är ändå inte ett alternativ att bo där vuxna använder droger.

Det är en bra idé du har att tala med någon om hur du känner dig i allt detta. Men du vill inte att dina föräldrar ska veta det. Kanske känner du att du sviker din mamma om du berättar för mycket. Men det är viktigt att se vad du själv behöver för att må bra. 

Du undrar om BUP kan bryta tystnadsplikten. Vid viktiga frågor som rör din hälsa finns inte tystnadsplikt gentemot föräldrar. 

För att komma till BUP måste din pappa vara införstådd, men han behöver inte veta allt som du säger där.  Försök ändå tala med med din pappa om hur du känner dig.

Du kan chatta anonymt med eller ringa till BRIS för att tala mer om situationen och få stöd i hur du kan gå vidare. Ett annat förslag är att du talar med din skolkurator.

Läs också här på BUP.se och där kan du hitta vilken mottagning som finns i ditt område.


Lycka till!