Känner mig förföljd

Hej! På sistone (senaste året) har jag fått väldigt konstiga... vad ska man kalla det. Symptom? På vad vet jag inte, men jag är väldigt rädd i alla fall. Det började med att jag känner mig förföljd/övervakad, dagligen. Jag tror antingen att det är någon som står och kollar på mig även fast jag är ensam hemma, eller så tror jag att det finns kameror överallt som övervakar mig. Ibland kan jag frenetiskt leta överallt efter små övervakningskameror gömda på t.ex offentliga toaletter eller vart som helst egentligen där det skulle kunna vara kameror som övervakar mig. Något annat som tillkommit är att jag är rädd för att äta på restaurang eller mat som inte min mamma lagat eller som jag lagat själv på grund av att jag tror att någon försöker förgifta mig. Sen tror jag att folk är ute efter mig. Att folk försöker skada mig, eller på något sätt komma åt mig. Sen är det en annan sak som jag verkligen inte förstår mig på; det känns som att NÅGON skriver lappar och lägger dom i mitt huvud. På lapparna står det saker som "Gå och självskada, NU! Du är värdelös och ingen gillar dig, du borde lika gärna dö." Och detta leder såklart till självskada och självmordsförsök. Jag har haft ett självskadebeteende i 6 år och även gått hos BUP i lika många år. Där har jag fått diagnoserna PTSD, OCD, depression, och ätstörning av anorektisk karaktär. Men jag känner till mina diagnoser, och inget utav det jag beskriver och upplever är symptom på mina diagnoser? Jag känner mig väldigt paranoid hur som helst, och som tillägg lägger någon dessa elaka "lappar" i mitt huvud och jag vet inte vad jag ska göra? Är detta något att oroa sig över eller kommer det gå över? Tack på förhand! 

Anonym

BUP svarar:

Hej!

Mitt korta svar på din fråga ska vara tydligt här: ja, det du beskriver är oroväckande och måste tas på största allvar. 

Jag kan naturligtvis inte veta om det handlar om övergående "konstiga symtom" som du själv säger eller något annat. Men dessa symtom är för allvarliga för att du skulle avvakta. Nej, jag tycker att du omgående behöver vända dig till den BUP-mottagning du geografiskt tillhör eller som du tidigare haft kontakt med. I din ålder kan du göra det själv men det är ännu bättre om du kan få hjälp av någon av dina föräldrar. Det är viktigt att ni nämner din tidigare kontakt där. 

Det framgår av dina rader att du tidigare fått olika diagnoser men det verkar så att du denna gång har nya och bekymmersamma symtom. Jag bifogar här några länkar med information och också några frågor och våra svar i samband med liknande problem du har. Men det viktigaste är att du snarast möjligt återupptar kontakten på BUP och en ny bedömning görs som sedan ligger till grund för en behandling. Du ska inte bara gå med dessa plågsamma tankar som du själv kallar paranoida. Du ska återigen känna dig trygg i världen utan att känna den rädsla du känner nu.