Vart kan jag som 18-åring vända mig om jag har bulimi?

Jag har varit deprimerad från och till under ungefär ett år. Vissa dagar känner jag mig normal, frisk och fri - jag är kreativ, kan planera och improvisera. Mycket snabbt kan humöret brytas och jag blir antingen mycket känslobedövad eller får ångest.

Också för ett år sedan började jag hetsäta om nätterna - en känsla av totalt tappad kontroll, som om jag gjorde det hela i sömnen, eller bara såg min kropp trycka i mig saker utan mitt samtycke. Sakta men säkert blev detta varenda måltid på dagen. Varje kväll bestämmer jag mig för att jag ska sköta morgondagen, men lägger mig ändå nervös om inte uppgiven, och går upp på natten och äter en måltid som skulle kunna mätta fyra pers (det hela går mycket mycket fort, det finns inte på kartan att städa efter sig och jag äter mest sådant jag inte vanligtvis tycker om, eller inte vill ha i kroppssystemet).

Jag har aldrig tidigare haft en ätstörning och har fruktansvärt svårt att identifiera mig med det. För mig har det aldrig handlat om att uppnå en viss kroppsform, vikt eller att bli omtyckt, utan jag antar att det är något slags uttryck för ångest.

Jag har tänkt, att så länge jag inte stoppar fingrarna i halsen, så är det OK. Jag börjar ifrågasätta detta nu. För även om jag inte kräks upp maten, så får jag sura uppstötningar flera gånger i timmen och harklar mig ett bra tag efter varje måltid. Ofta vill jag inget hellre än att kräkas upp det. Men så länge jag inte stoppar fingrarna i halsen, så är det OK.

Varje dag är inte lika jobbig, och jag har mått värre. Nu mår jag bättre psykiskt, men påverkas negativt av att tänka så mycket på när, hur, var och vad jag ska äta.
Nu när jag inte är lika deprimerad ser jag en framtid och kan planera, och skulle vilja ha hjälp. Speciellt eftersom jag nu inte känner att jag inte klarar av att jobba, och jobba är annars det bästa jag vet.

Mina föräldrar vet att jag äter på natten och att jag inte städar efter mig, och att jag har varit ovanligt irriterad på sistone. Vi har behandlat detta lite som en rolig anekdot.

Jag har som sagt jättesvårt att identifiera mig som person med det jag gör och numera tänker, mina humör. Det känns som att jag inte kan kontrollera det. Ofta försöker jag verkligen, men det är så kostsamt, och för så lite resultat.

Jag har också funderat på om detta kan vara kopplat till någon form av bipolaritet, eftersom jag vet att jag har släktingar på båda sidor som lever med det.

Kort sagt: Är detta en bulimisk ätstörning? Vart kan jag (som 18-åring) vända mig för hjälp? När vet jag att det jag lider av är seriöst nog att behandlas? För jag har ju dagar då jag mår och känner mig som en vanlig, fungerande människa.

Kim

BUP svarar:

Hej Kim!

Det är såklart svårt för mig att, utifrån ditt brev, svara på om du har en ätstörning (bulimi) eller inte. För att kunna säga det skulle jag behöva träffa dig och göra en utförligare bedömning och kartläggning. Icke desto mindre låter det som att ditt ätbeteende, men även mående och humörsvängningar, påverkar och oroar dig och väcker många frågor och funderingar. Och jag förstår också att du nu känner att du skulle vilja ha hjälp. Och jag tänker att det är jättebra att du tar detta på allvar! Om man mår dåligt eller har funderingar och frågor om sitt mående är det alltid seriöst nog - och moget och klokt av dig att vilja ta hjälp!

Om jag vore som dig, så skulle jag börja med att gå till t ex Ungdomsmottagningen eller en vårdcentral. Där kan du träffa någon att prata med, som hjälper dig att se över ditt mående och din situation. Antingen så kan du få hjälp/behandling där, eller så kan de slussa dig vidare till rätt ställe om det skulle behövas.

Du kan också kolla in Tjejzonen och Shedo. Där finns möjligheter att chatta samt få info om bl a ätstörningar och psykisk ohälsa.

Hoppas detta svar blir till hjälp för dig!

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta