Vet inte vad psykologen säger till mamma och pappa

Hej

Jag mår dåligt och skär mig/har gjort det. Eller, gör det inte lika ofta längre, och använder inte samma grejer nu (vågar inte skriva vad jag gör/använder istället då det kanske är någon som också börjar med det, och jag vet att det egnetligen inte är bra.) Men jag går hos bup och trirv inte så bra med det.

Jag hatar att sitta och prata face-to-face om hur jag mår osv.. Tycker det är skitjobbigt. Jag gillar inte folk jag inte känner, tycker det är jobbigt med människor. Sen så är det så att jag inte vet vad psykologjäveln säger till mamma och pappa, jag hatar nämligen när hon berättar något för dom (ja, jag har pratat, förf gjorde jag det.) Det känns så jobbigt när dom sedan ska prata med mig om det.

Det finns många fler som verkligen vill och behöver gå till bup, men så sitter jag där tyst i en stol/fåtölj och bara väntar på att tiden ska ta slut. Ibland är det nästan så jag får dåligt samvete för det.

Jag vill inte går till bup, och dom vill säkert inte ha mog där heller då jag endå bara snor tid. Som sagt kunde någon annan som har ännu mer nytta av en tid till bup fått gå dit istället för mig.

Och NEJ. Jag tänker absolut INTE börja försöka prata när jag är hos bup, så säg inte att jag ska göra det om jag nu får nåt svar!

Taco hej

LÖLÖLÖ

BUP svarar:

Hej!

Bra att du skriver till oss på BUP, trots att du egentligen är arg på oss.

Ok, jag skall inte säga till dig att börja prata när du är på samtal. Det är en sak mellan dig och den du träffar. Det som är mest glädjande i ditt brev är att du trots att du inte trivs på BUP har minskat ned på ditt självskadande. Mår du mindre dåligt också? Det brukar ju hänga ihop. Vad tänker du själv att det beror på att  du fått bättre kontroll över vad du gör? Mitt i allt det arga hos dig, verkar det finnas en styrka, som du kanske använder dig av för att minska på skärandet?

Jag vill också tacka dig för din hänsynsfullhet att inte sprida tips om hur man gör sig illa på bästa sätt. Det finns redan alldeles för många som romantiserar dåligt mående och vill tipsa om hur man kan förvärra för sig på nätet. Jag antar att din erfarenhet är som mångas, att det bara blir sämre med självskada på lång sikt.

Till sist, det är långt ifrån alltid att BUP är lösningen på de problem unga har. En del löser det på egen hand, andra med hjälp av familj och vänner, en tredje med stöd från nätet. Jag har gott hopp om att du hittar den väg som passar dig om du bara riktar din ilska åt rätt håll så den inte skadar dig.

Önskar dig det bästa.